Klimatvetenskapen känner till mekanismerna som orsakar klimatuppvärmningen och att den är ett globalt fenomen. Orsaken till uppvärmningen är huvudsakligen den mänskliga verksamheten. Forskarna är ovanligt eniga om detta: under åren 1991–2011 publicerades 11 944 vetenskapliga artiklar om klimatförändringar och endast i 78 artiklar nekades mänsklig påverkan, det vill säga i 99,3 procent av artiklarna konstaterades att klimatförändringarna var orsakade av människan. Även om det bland den stora allmänheten, delvis av politiska syften, fortfarande finns en viss klimatskepticism är det onödigt för läraren och klimatpedagogen att ge sig in i ja- och nej-debatten. Det är ett obestritt faktum att klimatförändringen är orsakad av människan, till och med mer obestritt än många andra faktakunskaper som undervisas i skolan.

Källkritiken är viktig i tolkning av allehanda klimatkommunikation, vilket är bra att komma ihåg även för den som anser att klimatfrågan är viktig. Hållbarhetsproblem är en komplicerad fråga. Den har till en viss del samband men allt har inte samband med allt. Utvidgning av ozonhålet orsakar inte klimatförändringar, inte heller har textilfabrikernas dåliga arbetsförhållanden, blodsdiamanter och det stora stillahavssopområdet så stort samband med klimatförändringen. Men vad som däremot har betydelse är den minskade mångfalden i naturen och havsförsurningen. Det är viktigt att läraren har en realistisk uppfattning om relationerna mellan olika miljöproblem så att denna inte av misstag förmedlar eleverna felaktiga tankemodeller.

NASA Goddard Space Flight Center

På grund av att klimatförändringen är en stor och flerdimensionell fråga kan det orsaka ångest även hos vuxna. Oron för miljön är en nödvändig förutsättning för att man ska agera på ett miljömedvetet sätt, och för att kunna göra detta förutsätter tillförsikt och framtidstro. Människan agerar bara om hon tror att det är möjligt att ändra förhållandena till det bättre. En människa som är positiv och hoppfull tror att problemen går att lösa om man anstränger sig och engagerar sig för miljön. Däremot leder inte förnekande av problem till ett miljöpositivt beteende.

Att stoppa klimatförändringen helt och hållet är inte längre möjligt enligt aktuell kunskap. Växthusgaserna som hamnat i atmosfären på grund av mänsklig verksamhet bevaras där i hundratals år och värmer upp klimatet även om nya utsläpp skulle omedelbart stoppas. Man kan dock begränsa klimatförändringen så mycket att skadorna för miljö och människa går att reparera. Förutsättningen för detta är att de redan påbörjade begränsningsåtgärderna ökas tillräckligt mycket och tillräckligt fort. Begränsningsåtgärder ska genomföras inom alla samhällets delområden: inom energiproduktion, industri, trafik, boende och jordbruk. Samtidigt ska även anpassningsåtgärder till klimatförändringen påbörjas.

WildEarth Guardians

Vi lever i en tid då ett vanligt västerländskt vardagsliv, även utan orimlig konsumtion, orsakar klimatutsläpp utöver den hållbara nivån. Den enskilda människan orsakar mest klimatutsläpp genom boende, förflyttning och föda, men kan minska sitt koldioxidavtryck genom livsstilsval – eller motsvarande öka det mångfaldigt.

Även om den enskilda människans konsumtionsval har betydelse är det inte realistiskt, eller ens möjligt, att låta konsumenterna ensam lösa problemet med klimatförändringen. Även samhällets institutioner deltar i begränsning och anpassning till klimatförändringen, och människor måste få åtminstone grundinformation om åtgärderna. När det gäller klimatfrågor glöms det ofta bort att undervisningen i skolan omfattar även mycket komplicerade och abstrakta ämnen och begrepp där eleverna inte har möjlighet att påverka omedelbart. Politiska åtgärder gällande klimatförändring är ett av dessa viktiga ämnesområden.

Dessutom är det också viktigt att komma ihåg att man åstadkommer förändringar bara man agerar själv eller kan övertyga de ansvariga att åtgärderna är viktiga. Bakom förändringarna står alltid en människa som tycker att de är viktiga. Utöver konsumtions-jaget har människor olika roller i samhället: vi arbetar, har fritidsintressen, är aktiva medlemmar i organisationer, är politiska aktörer och familjemedlemmar, och i alla dessa roller har vi möjlighet att förändra världen. Aktiva medborgare löser klimatförändringen.

United Nations Photo

De viktigaste begränsningsåtgärderna avseende klimatförändringen sker inom energiproduktion, industri, trafik, boende och jordbruk. Vi måste övergå till utsläppsfria och förnybara energikällor, förbättra energieffektiviteten och vara öppna för nya sätt att agera. Individen som oroar sig för klimatförändringen, särskilt barn och ungdom, föreslås ofta begränsningsåtgärder som att släcka ljuset, välja rätt sorts tomat och minska bilismen, trots att det finns effektivare sätt att begränsa klimatförändringen. Då kan det uppstå tankar om att inga effektiva begränsningsåtgärder finns att tillgå, särskilt om det samtidigt målas upp hotbilder om att hela vår nuvarande livsstil fallerar, hur skulle ljussläckning vara en lösning på problemet?

Därför ska lösningarna till klimatförändringen behandlas mångsidigt i skolan. Utöver mindre förändringar i vardagens rutiner ska man även ta upp möjligheterna i teknikutveckling, politiska åtgärder och andra mer omfattande påverkanssätt. Det är bra att öva påverkansfärdigheter även i praktiken, och det behöver inte endast begränsas till att driva kampanj i skolan för sortering av bioavfall. Genom elevprojekt har det installerats solpaneler på taken i finska skolor och anordnats aktivitetsdagar för klimat. Klimatlösningar är mycket mer än teknik. Lösningarna kan vara till exempel övning i att debattera, lära sig empati, känslan av att ha livskompetens efter att ha gjort något själv, få vardagen att gå ihop och att bekämpa nyhjälplöshet, eller fundera över vad som behövs för ett meningsfullt liv.

Klimatförändringen löses genom samarbete mellan aktiva medborgare, och ungdomarna behöver inte vänta på att bli vuxna för att bli aktiva medborgare. Inte heller vuxna är födda med heltäckande påverkansfärdigheter. För att kunna öva sina påverkansfärdigheter behöver en ungdom till sin hjälp en stödjande och närvarande vuxen, exempelvis en lärare. Denna vuxen ska inte agera i stället för den unga utan ställa sina kunskaper och färdigheter till förfogande, åtminstone sina kunskaper inom informationshämtning, och hjälpa den unga över eventuella blindskär och stötestenar.

DFID – UK Department for International Development

Klimatförändringen är i allra högsta grad ett etiskt och moraliskt problem. Det har uppstått eftersom vissa människor beter sig på ett visst sätt vilket förorsakar skada för andra människor. Vissa orsakar växthusgasutsläpp, och andra får lida för konsekvenserna av dem. Ekonomer och forskare inom olika områden kan tala om för oss vad vi kan göra åt problemet men det som vi borde göra är en etisk fråga.

Målet för klimatfostran är förändring i människans beteende mot en klimatmedveten riktning. Det finns inga enkla recept för hur man agerar klimatmedvetet, men det behövs åtminstone kunskap och färdigheter för hantering av känslor och värden som frågan väcker. Den finska ämneslärarutbildningen har hittills gett många lärare beklagligt dåliga verktyg för värdediskussioner och känslohantering med eleverna. Behovet för dessa redskap finns även i undervisningen av naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen eftersom de negativa känslorna förknippade med klimatförändringen, såsom rädsla och ångest, kan hindra eleven att ta till sig kunskap.

Asian Development Bank

Klimatförändringen är ett multidisciplinärt problem vars orsaker, konsekvenser och lösningsmodeller utgör en helhet där naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, humanistiska, moraliska, tekniska, konstnärliga och känslohanterande synpunkter är lika viktiga delar. Klimatförändringen är en av de viktigaste frågorna som påverkar vår värld och livsstil nu och särskilt i framtiden. Om man tänker att skolans uppgift är att ge eleverna färdigheter att möta utmaningar som de senare i livet har framför sig och ska övervinna är det nödvändigt att behandla klimatförändringen mångsidigt i skolundervisningen.

Samtidigt kan man förstå att det nästan är omöjligt för en eller två engagerade lärare att förmedla till eleverna alla viktiga synpunkter för att de ska kunna förstå klimatförändringen på ett djupare plan. Därför kan det vara bra om företrädarna uppmuntrar andra kollegor att hantera frågan ur deras synpunkt. Man kan till exempel tipsa om att Lärarens klimatguide finns och ett större steg kan vara att försöka få igång multidisciplinär klimatfostran i skolan.

Ohio Sea Grant