Våra klädval påverkas även av uppfattningar om våra roller i sociala och samhälleliga sammanhang samt av förväntningar och krav som riktas mot oss. Av detta följer att vårt sätt att klä oss varierar med åldern och av olika livssituationer. I praktiken styrs vår klädstil av våra konsumtionsval och konsumtionen formar vår identitet vilket visar sig i varumärken som kan vara viktiga faktorer för att socialt skilja oss från andra.

Även om allt ovannämnda påverkar vårt sätt att klä oss är det inte alltid självklart. En person som anser ekologiska och estetiska värden vara viktiga använder inte endast kläder som har tillverkats miljövänligt och estetiskt. Och det kan vara svårt att se utanpå hur kläderna har tillverkats. Ur miljö- och klimatfostrans synvinkel är det viktigt att agera medvetet och kritiskt, det vill säga att personen är, oavsett hur denna väljer, medveten om klädplaggets miljöpåverkan. Man kan även fundera över om vi med vår klädsel kommunicerar det vi på riktigt vill kommunicera, och varför eller varför vi inte gör det.

Med tanke på den totala miljöpåverkan är det svårt att rangordna naturfibrer och konstfibrer eftersom miljöeffekterna från tillverkningen är olika för båda. Således bestämmer textiliernas användningsbehov det bästa materialvalet. Ju längre plagget används desto mindre ekologiskt fotavtryck. Om plagget måste snabbt ersättas av ett annat på grund av dålig hållbarhet ökar miljöeffekterna vid textiltillverkningen. Utöver rätt materialval förlänger bra klädvård plaggets livslängd och förbättrar plaggets ekobalans betydligt.

Ur klimatpåverkans synvinkel är det lättare att jämföra olika fibrer. Tumregeln är att naturfibrer är klimatvänligare eftersom det behövs stora mängder energi vid tillverkning av konstfibertyg. Dessutom är många konstfibrer (t.ex. polyester) som används i textilier tillverkade av olja. Vid tillverkning av syntetiska fibrer uppstår utöver koldioxid även kraftigare växthusgaser såsom kväveoxid (N2O).

Nedan beskrivs kortfattat och i huvuddrag alla faser i textilproduktens livscykel samt de miljöeffekter och sociala effekter som de orsakar. Hänsyn har inte tagits till hur stora effekterna är under de olika faserna. Klimateffekternas orsaker är kursiverade eftersom effekternas betydelse har en framträdande roll i denna guide:

1. Fiberproduktion: energiförbrukning, vattenförbrukning, spridning av bekämpningsmedel och gödsel i miljön, medarbetarnas löner och arbetsförhållanden, energiförbrukning vid tillverkning av industriellt framställd kvävegödsel.
2. Tillverkning av tråd och tyg: vattenförbrukning och kemikalier under processens olika faser (t.ex. i färgning och finish), medarbetarnas arbetsförhållanden, energiförbrukning i processens olika faser och i olika produktionsutrymmen.
3. Tillverkning av klädesplagg: medarbetarnas löner och arbetsförhållanden, energiförbrukning i processens olika faser och i olika produktionsutrymmen.
4. Finish och efterbehandling av klädesplagg: användning av kemikalier och arbetarskydd i samband med detta (t.ex. vid blästring), medarbetarnas löner, energiförbrukning i processens olika faser och i olika produktionsutrymmen.
5. Logistik: energiförbrukning, utsläpp från transporter.
6. Förpackningsmaterial: energiförbrukning, råvaror och utsläpp från tillverkning av råvaror.
7. Konsumentens klädvård: miljöpåverkan från tvättmedel, energiförbrukning vid tvätt, torktumling och strykning.
8. Slänga och återvinna: håller återvunnet plagg till nästa konsument, kan materialet användas igen, typ av avfallshantering, kolet som frigörs i atmosfären när textilier multnar.

Textiliers miljöbelastning och social påverkan kan minskas under de olika faserna av textiliernas livscykel på följande sätt:

• Genom att satsa på energieffektivitet i olika faser vid produkttillverkning.
• Genom att fastställa användningskriterier för skadliga kemikalier.
• Genom att prioritera återvinningsmaterial som råvara till textilier eller genom att ta hänsyn till textiliernas nyttoanvändning redan i designfasen.
• Genom att fastställa sociala kriterier för produktion och tillverkning av textilråvara.

Miljöpåverkan under klädplaggets användning tas upp senare i texten.

Asian Development Bank

Textilindustrin har nära 20 procents överproduktion och cirka 10 procent av allt tyg går direkt till avfall redan i fabriker. I Finland är mängden årlig textilavfall 16,8 kilo per person och mängden har bara växt under 2000-talet. Största delen av textilavfallet hamnar vanligtvis på soptippen. Men om klädavfallet användes som tillverkningsmaterial skulle det vara mer miljövänligt eftersom miljöbelastning och utsläpp från fiberproduktion och avfallshantering kan då undvikas.

Fem olika sätt att förebygga uppkomst av avfall:

1. Förhindra uppkomst av avfall och undvika onödig konsumtion.
2. Återanvändning av produkter.
3. Återvinning av produkt eller material (till ny produkt, råvara till industrin).
4. Om återvinning inte är möjlig kan textilen förbrännas, det vill säga utnyttjas som energi.
5. Sista alternativet är i princip soptippen men vad gäller textilier är det inte längre möjligt i Finland eftersom det enligt avfallslagen (2016) inte längre är tillåtet att lämna textilier på soptippen.

Möjligheterna till att återanvända och återvinna textilier borde beaktas redan vid designfasen. Ett bra exempel på textiliers återanvändning är militärkläder som säljs till konsumenter efter att kläderna har kasserats av försvaret. Textilier tillverkade av återvinningsfibrer är mycket svåra att få tag på men till exempel i Finland tillverkar Pure Waste ny tråd och kläder av återvunna textilfibrer.

Petteri Sulonen

En stor del av klädplaggets klimatbelastning under hela dess livscykel uppstår vid plaggets användning och särskilt har klädtvätt en negativ miljöpåverkan.

Det finns olika råd om vad som är det mest miljövänliga sättet att tvätta. Vissa anser att plaggets tvättråd är hela sanningen och andra i sin tur anser att kläderna tvättas ofta i för låga temperaturer och att plagget i så fall inte håller lika länge. Åter andra anser att kläderna ska tvättas i lägre temperaturer än det som anges i tvättråd vilket är förnuftigt eftersom man då sparar energi.

Ur klimatsynvinkel är det motiverat att inte tvätta så ofta, tvätta i låga temperaturer och med korta eller vattensparande tvättprogram och dessutom ska torktumling och onödig strykning undvikas.

Ytterligare några allmänna råd ur miljösynvinkeln:

1. Skaffa produkter som tjänar sitt användningssyfte, som du tycker om och som håller så länge som möjligt.
2. Använd tvättmedel med måtta och sluta använda sköljmedel helt och hållet.
3. Kom ihåg att underhålla tvättmaskinen: rengör luddfiltret regelbundet och kör 90-graders program med tom maskin en gång i månaden.
4. Fundera redan vid inköp om det är lönt att skaffa kläder som inte kan tvättas. Om det ändå finns ett sådant klädesplagg i klädskåpet och du är på väg att kasta det på grund av fläckar lönar det sig att först prova att tvätta det.
5. Välj hellre ekologisk bomull i bomullstextilier.

-JosephB-

Olika certifikat är för konsumenten ett enkelt sätt att försäkra sig om hållbar tillverkning av klädesplagg. Certifikat och märkningar är utarbetade för olika syften så klädmärken kan ha olika certifikat samtidigt. Även om en del av företag som tillverkar kläder har åtagit sig att öka användning av förnybara energiformer i sin produktion anger den vanliga miljömärkningen ännu inte klimatvänlighet utan märkningen visar att produkten eller odlingen är giftfri eller medarbetarnas arbetsförhållanden är bra.

Här finns mer information om de fyra vanligaste certifikaten:

• NIKE och Levi Strauss & Co. har grundat nätverket klimatsmarta företag, (BICEP = Business for innovative climate and energy policy) som strävar efter att påverka det politiska beslutsfattandet i USA.
• Många företag satsar på att utveckla klimat- och miljövänliga material (bl.a. Patagonia, Adidas och Kering med varumärkena Gucci och Puma).
• Många företag har åtagit sig att sluta helt med klimatutsläpp (bl.a. genom Kering the B team) eller har övergått till att i sin produktion använda endast förnybar energi (t.ex. H&M och NIKE genom sitt RE 100-program).