Mindre dramatiska men ändå konkreta konsekvenser upplevs till exempel inom idrotts- och modevärlden. Vintersporttävlingar måste flyttas på grund av snöbrist och maratonlöpare hamnar på sjukhus till följd av värmeböljor som förekommer allt oftare. Klädbranschen gör ekonomisk förlust när vinterkollektioner inte säljer eftersom folk inte har behov av tjocka täckjackor på grund av de milda vintrarna.

Vår vardagliga verksamhet påverkar klimatförändringen oavsett om vi vill det eller inte. Terminologin inom klimatförändring utöver växthuseffekt, minskad mångfald i naturen och orkaner är även måttfullhet, shoppingkasse, solenergi och cyklande. Utöver konsumentval hör till klimatterminologin även mediekompetens, kommunikation, röstning, argumentationsförmåga, lobbning och demonstrationer.

Wild Center

FN är en central aktör i arbetet mot klimatförändringen mellan staterna. En av de viktigaste nuvarande klimatpolitiska riktlinjerna har man kommit överens om i FN:s klimatavtal som undertecknades 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien. Avtalets syfte är att få halten växthusgaser i atmosfären ner till en ofarlig nivå. Själva avtalet innehåller inte kvantitativa förpliktelser utan dessa har överenskommits i det mer detaljerade Kyotoprotokollet. Avtalet gäller till och med 2020 och rör främst industriländerna.

I december 2015 godkändes Parisavtalet som ska träda i kraft 2020. Enligt förpliktelserna i avtalet ska länderna bland annat utarbeta och genomföra egna nationella program som begränsar klimatförändringen och anpassningen till den. Innan avtalet träder i kraft ska staterna underteckna det, slutligen godkänna och se till att avtalet träder i kraft i egna länder genom myndigheternas försorg (i Finland riksdagen).

Begränsning av klimatförändringen förutsätter således att samhällen blir mer utsläppssnåla överallt i världen. Genast när utsläppsavtalet är överenskommet ska det praktiska arbetet sättas i gång och då behövs det utöver stater även andra aktörer från alla samhällsområden från kommuner till näringsliv och medborgaraktörer. För att minska utsläpp behövs nödvändigtvis inga nya innovationer eller stora kapitalmängder. Det finns redan många fungerande klimatlösningar som kan bidra till utsläppsminskningar, förbättrad hälsa och mer hållbar användning av naturresurser.

Efter att Parisavtalet trädde i kraft förpliktar det allt fler aktörer att minska utsläpp och det krävs allt strängare åtgärder. Klimatarbetet påbörjades inte i samband med Parisavtalet utan många aktörer har sedan länge agerat genom lokalt, nationellt och internationellt samarbete. Detta ses bland annat i energiproduktionen när stora solkraftverk byggs i olika delar av världen i alltmer ökande fart.

Globalisering, som informations- och kommunikationsteknikens snabba utveckling har främjat, ställer oss inför utmaningar vad gäller kulturernas mångfald och kan leda till hårdare konkurrens om allt mindre resurser. Samtidigt för det med sig en möjlighet till en ny form av samverkan mellan kulturer. Samverkan mellan kulturer, identifikation av kulturell mångfald och medvetenhet om mänsklighetens likformighet kan leda till ökad solidaritet i världen. Respekt för kulturell mångfald, tolerans, samverkan och samarbete i en tillitsfull och förstående atmosfär är den bästa garantin för internationell fred och säkerhet.

Villkoret för att internationellt samarbete fungerar är människors förmåga att förstå dem som kommer från annorlunda kulturer, och viljan att hitta lösningar tillsammans. Språkkunskaper är en förutsättning i kommunikationen mellan kulturer. De internationella klimatförhandlingarna är ett exempel på en situation där det behövs en stenhård vilja att hitta en gemensam synpunkt.

Ur klimatfostrans synvinkel är inte kraven lika hårda som vid internationella klimatförhandlingar men att känna empati inte bara för den närmaste kretsen utan även för människor som bor på andra sidan jordklotet är en central faktor i begränsning av klimatförändringen. Då är det värt att tillsammans diskutera och lära känna hur klimatförändringen påverkar människors liv i olika delar av världen och vilka åtgärder de vidtar för att begränsa klimatförändringen.

Steve Oliver Too

Klimatfrågan är ett ämnesområde som tas upp i hela kommunikationsbranschen men den som följer debatten måste vara uppmärksam på vad budskapen har för syfte: utöver rätt och korrekt information finns det även välmenande men felaktiga budskap, gissningar och rykten samt klimatförnekarnas medvetna styrning av debatten till felaktiga spår. Därför ska man förhålla sig kritisk till varje klimatbudskap. Ur mediefostrans synvinkel är klimatförändringen ett särskilt tacksamt ämne.

I tidningstexter som tar upp klimatförändringen kan man se vilka syften avsändaren vill nå med sina texter vad gäller läsarnas attityder eller beteende, vilka källor har använts eller i vems intresse vissa energiformer har behandlats. Det är bra om tidningstexternas innehåll och betydelse tydliggörs för eleverna och det är också bra att tillsammans diskutera hur textinnehållet hänger ihop med elevernas vardag och vad eleverna tänker om texterna. Även texter som innehåller vilseledande och felaktig information ska tas upp och tillsammans ska texternas källor och syfte diskuteras.

UNclimatechange

Kunskap i källkritik och tolkningsförmåga av medias budskap är viktiga inom klimatfrågor men lika viktigt är det att kunna själv framföra olika budskap: välmotiverade inlägg i sociala medier, insändare, medborgarmotioner samt tal och texter i reklamkampanj. Utöver skriftliga budskap har även videor som innehåller texter, rörlig bild och musik blivit alltmer viktiga.

Utöver textskapande är även kunskaper i framträdande och samverkan centrala. På vilket sätt kan man motivera sin åsikt allsidigt och lugnt i en förhandlings- eller debattsituation? Hur beter man sig i en mötessituation? Hur håller man lektion eller tal som attraherar åhörare? Språkundervisningen har en central roll vid träning av nämnda färdigheter. Klimatförändringen ska således lösas även vid språklektionerna.

I fråga om klimatkommunikation ska man tänka på att ämnet är omfattande och i och med detta väcker det många slags känslor. Oavsett känslornas karaktär är det viktigt att acceptera och diskutera dem. Enligt läroplanen ska det vid undervisningstillfällen ges utrymme för bearbetning av känslor och vid behov kan svåra frågor behandlas även på respektive undervisningsspråk i skolan.