Musiker har i sina verk genom tiderna tagit ställning till miljön. Kända musikstycken är Joni Mitchells Big yellow taxi och Michael Jacksons Earth song. Det finns även några få musikstycken om klimatförändring men kanske på grund av temats komplexitet har inte dessa blivit lika stora hitlåtar som ovannämnda låtarna. Av finska artister har åtminstone Stam1na och Rajaton spelat in ett helt album om klimatförändringen.

Musiker som anser frågan vara viktig kan vara en förebild som aktiv medborgare för sina fans genom att lyfta fram frågan i lämpliga situationer. Så gör till exempel Paul McGartney, Katy Perry, Pharrel Williams, Olavi Uusivirta och Jukka Poika vilka har tagit ställning till klimatfrågor i intervjuer, bloggar och vid olika kampanjer inom klimatkommunikation.

Musik har även använts som hjälp inom vetenskapskommunikation. År 2013 skapades celloverket A song of our warming planet som beskriver variationerna i jordens medeltemperatur under 133 år. Efter celloverket skapades år 2015 ett verk där man med hjälp av fyra instrument illustrerar klimatförändringen på olika kontinenter.

Saara Autere / Kepa

Sångens kraft kan vara effektiv. I Estland där de stora sångfesterna upplevdes som massdemonstrationer ledde tillsammans med andra orsaker till att landet blev självständigt igen efter ”den sjungande revolutionen” 1991.

Även medborgaraktivister använder musik som medel i klimatfrågor. Ett bra exempel på utnyttjande av musik är kampanjen Brännande fråga av miljöorganisationen Jordens vänner där man av olika länders regeringar krävt att stifta klimatlag.

I kortfilmen The big ask har musiken en stark roll som vädjar till tittarnas och åhörarnas känslor. I demonstrationen Ihmistulva i Helsingfors användes sången för att föra budskapet till riksdagen och dessutom utnyttjades i kampanjen kända personers såsom musikern Maija Vilkkumaas inlägg som stöd.

Även Myrskyvaroitus – Storm warning ry. som består av konstnärer och forskare använder musik som hjälp när de vill öka kunskap om klimatförändringen. Det gör de genom att anordna konserter och andra konstevenemang.

Polttava Kysymys

Vädret påverkar starkt vårt humör och inom popmusiken förknippas ofta vädret med en viss känsla. Fortfarande väcker solen positiva känslor och regnet negativa. Till exempel i låten Ain’ t no sunshine syftar väderomslaget till skilsmässa.

Klimatförändringen ändrar även vädret vilket enligt studier kan påverka musikskrivandet. I framtiden kan låtarna handla mer om dåligt väder och extrem hetta eftersom de kommer allt mer att vara en del av människors vardag. I de tropiska cykloners tidevarv på 1950-talet skrevs mer låtar om vindar och stormar så det kan hända att även de framtida häftigare väderomslagen kan påverka musiken. Glada sommarlåtar om solsken och milda sommarvindar kan i stället bli dystrare låtar.

Klimatförändringen är förknippad med mycket starka och ofta negativa känsloupplevelser såsom ångest, rädsla och maktlöshet vars existens man nödvändigtvis inte vill eller vågar erkänna och då kan musik fungera som uttryck för dessa känslor.

Människan kan hantera sina känslor antingen genom att aktivt göra något fysiskt eller medvetet bearbeta sina känslor. Musik anses vara ett aktivt medel i hantering av känslor. Genom att spela, sjunga eller skapa egna sånger kan vara ett sätt att hantera känslor och livshändelser. När musiken väcker fantasier till liv kan den främja en medveten process och hjälpa att bearbeta känslor.

Vuxna kan påverka sitt humör på många sätt men de ungas känslor är fortfarande under utveckling och särskilt för dem är musiken en självklar kanal att reglera känslor. Favoritlåtar ger utlopp för raseri, tröstar och hjälper att bemöta även svåra problem. Hatkänslor och förargelse kan kräva starkare och aggressivare musik och när man söker tröst kan melankolisk musik vara till hjälp.

Med hjälp av musik kan man lära sig om relationer, att älska och bry sig om andra samt bygga upp känslan av samhörighet. Musik från olika kulturer kan hjälpa förstå andra kulturer och deras skönhetsuppfattningar.

När människan skapar eller upplever konst överför hon känslorna till konsten och då möjliggörs trygg psykisk bearbetning utan alltför stor ångest. Många gånger uppfattar människan egna känslor som musikens egenskaper. Musiken kan upplevas som sorgsen eller ilsken. När man förstår att respektive känslor inte bara är musikens egenskaper utan känslan finns i människan kan man ge uttryck för känslorna och bearbeta dem från ett tryggt symboliskt avstånd med hjälp av musiken.

Inom musikterapin är arbetsmetoderna att lyssna på musik, spela och använda egen röst. Även att måla och röra sig med hjälp eller inspirerad av musik är vanliga metoder.

Musiken som terapeutisk metod har flera uppgifter. Den kanaliserar våra omedvetna impulser, ger uttryck för känslor, ger trygghet och avstånd att hantera även svåra frågor, förstärker egobygget och ökar självkännedom. Med andra ord fungerar musiken som ett slags förmedlare mellan medvetna och omedvetna psykiska strukturer, skapar interaktion, ger upphov till estetisk upplevelse och naturligtvis ger även njutning.