I samband med klimatdebatten hörs ofta anklagelser och försvar. Vems fel är klimatförändringen, vem är skyldig? Är det det västerländska samhället? Amerikanerna? Kineserna? Bankirerna? Politikerna? Företagen? Vi alla? Säkert är att det inte finns någon enskild skyldig till klimatförändringen utan den är orsakad av hela mänskligheten tillsammans.

För tusentals år sedan levde jägar- och samlarfolk som en del av naturen, helt på naturens villkor. När människan lärde sig att utnyttja elden och bruka jord, och när den industriella revolutionen senare uppstod möjliggjorde dessa faktorer så småningom allt större hänsynslöshet, längre livslängd och ökad välfärd. Födoproduktion har blivit allt effektivare Energiproduktionssystemet möjliggör elektricitet som hjälpmedel i arbete och att värma upp hemmen. Med hjälp av hjul och bränslemotor kan vi förflytta oss från en plats till en annan utan muskelkraft, utan att bry oss om begränsningar som vår kropp förser oss med.

Uppfinningar som ökar vår välfärd och underlättar vår vardag har, utan att vi märkt eller menat det, lett oss till en miljökris. Just nu orsakar vårt västerländska vardagsliv, även utan orimlig konsumtion, klimatutsläpp över en hållbar nivå.

Caden Crawford

Filosoferna har överraskande nog först nyligen börjat diskutera vad global rättvisa är. Det är viktigt att reflektera kring frågan när enorma mängder information, varor och människor förflyttar sig ständigt och mycket snabbt runt hela världen.

Det är lättare att förstå begreppet global rättvisa om man samtidigt funderar över internationell rättvisa. Där är stater och nationer aktörer. Frågor kring internationell rättvisa är hur stater kan agera gemensamt och gentemot varandra på ett rättvist sätt och därmed även lagligt. Stater är aktörer även när det gäller global rättvisa och den kan då ses i ett större perspektiv. I frågorna kring global rättvisa diskuteras hur de enskilda människors rättvisa handlingar gentemot varandra runt om i världen ser ut eller borde se ut.

Någon träffande definition för global rättvisa finns inte men kring definitionen kan följande frågor ställas: Vilka är centrala problem ur en global rättvisesynvinkel? Vilka lösningar finns för identifierade problem? Vilka har ansvaret att utveckla lösningar? Vilka roller olika aktörer har i problemlösningen? Och till sist på vilket sätt ska problemet lösas.

Globala rättvisefrågor diskuteras i praktiken åtminstone i samband med internationell ekonomi, jämlikhet mellan könen, migration, internationella miljöfrågor och global hälsa.

Människors vardag skiljer sig mycket mellan olika delar av världen. Människor som bor i olika delar av världen har orsakat och orsakar olika mängder klimatutsläpp och även konsekvenserna av klimatförändringen är olika beroende på plats. Kärnan i global rättvisa är just frågan om vem som har orsakat klimatförändringen och vem drabbas av den.

Historiskt sett är större delen av växthusgasutsläppen orsakade av industriländer och även nu står de för mer än hälften av världens årliga utsläpp trots att endast en femtedel av befolkningen bor i dessa länder. I de minst utvecklade länderna däremot bor endast en tiondedel av världens befolkning och de orsakar mindre än en procent av alla koldioxidutsläpp. På grund av den snabba befolkningsökningen och industrialiseringen i utvecklingsländerna har deras del av utsläpp börjat dock öka och det beräknas att år 2025 kommer utsläppen stå för nästan hälften av världens utsläpp. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka även i många industriländer.

Klimatförändringen påverkar på många olika sätt i olika delar av världen. Trots att industriländerna står för större delen av utsläppen drabbas utvecklingsländerna mest eftersom de har sämre möjligheter än industriländerna att anpassa sig till konsekvenserna av klimatförändringen. Och det är sannolikt att klimatförändringen är orsak till att fattigdomen i världen inte minskar. Mest hotade är små önationer som kan försvinna helt på grund av havsnivåhöjning, men även Indien och Afrika har svårigheter. Havsnivåhöjning, vattenbrist på grund av torka och mindre skördar samt spridning av smittosamma sjukdomar orsakar i dessa länder stora problem.

Vatten- och matbrist orsakad av klimatförändringen leder sannolikt till konflikter mellan människor, och till och med till krig. Dessutom måste vissa människor flytta från sina boendeområden när deras livsmiljöer förstörs, till exempel när öar försvinner under havsytan. Av detta följer att människor måste ge sig i väg och söka nya boendeplatser i olika delar av världen, med andra ord blir de klimatflyktingar. En fråga gällande klimaträttvisa är vilket ansvar världens människor har att säkra klimatflyktingarnas framtida välmåga.

Rättvisefrågorna är en utmaning men förståelse för människors olika verkligheter kan hjälpa att utöver den närmaste kretsen känna empati även för hela världen. Samtidigt kan man fundera kring frågorna om global rättvisa och klimaträttvisa ur en ny synvinkel.

Asian Development Bank

Det internationella samfundet har godkänt en mängd grundläggande mänskliga rättigheter vars mål är att trygga alla människors rätt till ett människovärdigt liv. Konsekvenserna av klimatförändringen kommer att leda till att människor dör på grund av allt oftare förekommande stormar, översvämningar och värmeböljor. Sjukdomar sprids till följd av den globala uppvärmningen och födoproduktionssystem äventyras på grund av vattenbrist och växtskadegörare. Eftersom allt fler människor allt oftare drabbas av nämnda konsekvenser är klimatförändringen även en fråga om mänskliga rättigheter.

För att klimaträttvisa kan förverkligas måste även mänskliga rättigheter genomföras i en värld förändrad av global uppvärmning. Till följd av klimatförändringen riskerar många människor enligt FN åtminstone följande av de mänskliga rättigheterna: självbestämmanderätt, rätten till liv, utveckling, mat, vatten, hygien, hälsa, bostad, utbildning och samhällsengagemang.

Starkast påverkas människor och människogrupper som redan befinner sig i en sårbar situation, det vill säga de som är marginaliserade på grund av sociala, ekonomiska, politiska eller andra orsaker. I praktiken drabbas medborgare i utvecklingsländer som inte har råd till några trygghetssystem.

Klimatförändringen kan även riskera genomförandet av de mänskliga rättigheterna hos ursprungsbefolkningar eftersom de bor i områden där ekosystemen är sårbara och därmed riskerar även naturen, som de är beroende av och står för deras försörjning, att drabbas. Å andra sidan kan även åtgärderna för begränsning och anpassning till klimatförändring riskera ursprungsbefolkningars mänskliga rättigheter om de till exempel måste flytta från deras ursprungliga boendeområden ur vägen för kraftanläggningsbyggen för förnybara energikällor.

Även kommande generationers mänskliga rättigheter riskeras om man inte börjar begränsa klimatförändringen tillräckligt snabbt och om de globala levnadsförhållandena ändras radikalt. För att kunna genomföra de mänskliga rättigheterna måste man snabbt påbörja begränsningsåtgärder på alla plan i samhället.

I den universella deklarationen om mänskliga rättigheter finns en stor mängd värdegrunder som förenar nationer. Dessa är likvärdig behandling av människor, respekt för minoriteters rättigheter, jämlikhet mellan könen, yttrandefrihet och tolerans. Rättighetsfrågor är ett tema som skär in i många av dessa värderingar.

När vi överväger metoder för begränsning av klimatförändringen måste vi på allvar avväga våra värdegrunder, och man ska våga ställa även de svåra frågorna. Hur mycket är ett människoliv värt? Är människor, som bor långt ifrån oss, lika värdefulla som vi? Är kommande generationer lika viktiga som nu levande? Svaren på dessa frågor har ett viktigt samband med vilka åtgärder vi anser att man ska vidta för att stoppa klimatförändringen och hur snabbt. Om vi anser att det inte är önskvärt att människor inte föds eller att kommande generationers välfärd minskas måste vi snabbt påbörja ett omfattande begränsningsarbete. Om vi i stället anser att nuvarande generationens välfärd är viktigare än kommande generationens välfärd behövs inte så omfattande åtgärder och det är ingen brådska med dem.

Tanken på klimatförändringen vållar oss ofta moraliska problem och inre konflikter i vår vardag. Vi vet till exempel att bilism, flygning och föda förstärker klimatförändringen och när vi sköter dessa enligt vårt tycke helt vanliga sysslor kan följden bli otrevliga samvetskval. Det blir mer problematiskt eftersom vi anser att bilism och andra livsstilsval ingår i individens frihet och för många har de ett viktigt värde. Då upplever vi att våra livsstilsval som andra blandar sig i kan kännas mycket obehagliga.

Att stanna upp och fundera över egna värderingar kan hjälpa en att klara sig bland allehanda synpunkter, tankar och känslor. Å andra sidan är det bra att komma ihåg att om man med bestämdhet börjar lösa problemen kan följden bli förutom begränsning av klimatförändring även många andra positiva saker. Vårt energioberoende liksom antalet arbetstillfällen kan öka och luftkvaliteten förbättras. Vår kost kan blir nyttigare varpå följer hälsonytta. Livsmiljöer kan bli trevligare om det inte behövs så många parkeringsplatser, och man förbereder sig för extremväder genom att lämna kvar grönområden för absorbering av översvämningsvatten. I slutet av 1800-talet satsade Finland på järnvägar och fortfarande i mitten av 1900-talet hade även små orter järnvägsstationer. Då behövdes inte bilar på samma sätt som nu för att vardagen skulle fungera. År 2050 kan vardagen åter se annorlunda ut.

I ett konsumtionssamhälle har vi två roller: som konsument och medborgare. Ofta föreställer man att konsumenten representerar en privat livsmiljö; familj och fritid, och medborgarens liv är officiellt; engagemang i boendeområde, kommun, land eller hela världen. När det gäller klimatförändringen är konsument- och medborgarfrågan naturligt och starkt kopplad till varandra. Men det är något problematiskt när man försöker lösa klimatförändringen endast genom konsumtionsfrågor eftersom påverkansmöjligheter för medborgare verkar vara obefintliga och svåra att begripa eller nå.

Konsumentval och andra val gällande livsstil har effekt i begränsning av klimatförändringen men genom samhälleliga påverkansmetoder kan man göra klimatvänliga val möjliga för alla då effekten blir betydligt större än genom individuella val. Genom politik, det vill säga genom lagstiftning, beskattning och bra planering kan man påverka individer att välja förnuftiga och lockande alternativ.

Konsumtion är en av faktorerna som formar vår identitet. De köpbeslut vi tar bestämmer hur vi upplever oss själva och hur andra värderar oss. Å andra sidan påverkas vår identitet även om vi på grund av ekonomisk situation inte får vara del av konsumtionssamhället på samma sätt som majoriteten eller grannarna. Även om vi sällan aktivt tänker på identitetsbygget när vi tar ett köpbeslut påverkar det ändå hur vi upplever oss själva. Ovannämnda livsstilsval och svårigheter gällande klimatförändringar berör även direkt vår identitet och eventuellt ändringsbehov.

I framtiden formar samhällsförändringen sannolikt även vår konsumtion som är på väg mot delningsekonomi och cirkulär ekonomi, hållbarhet och måttfullhet. Konsumtion är inte dock den enda grundstenen för vår identitet utan den påverkas av otaliga andra faktorer. Att reflektera kring egna värderingar och att utveckla och bli medveten om sin identitet kan hjälpa mitt bland alla dessa krav på förändring.

Steve Oliver Too