Klimatförändringen i lågstadieundervisningen

Klimatförändringen är vår tids största utmaning: ett multidisciplinärt och multivetenskapligt problem där naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga, moraliska och tekniska frågor flätas samman. Läraren kan ha svårt att hantera och greppa klimatförändringens alla sidor och dessutom måste man balansera med svåra frågor i samband med undervisning i ämnet: Hur ska man närma sig frågan? Hur mycket kan man berätta för ett barn om klimatförändringen? Hur skapa hopp i stället för ångest?

Lärarens klimatguide är ett bra hjälpmedel för att öka lärarens egen kunskap men materialet är i huvudsak inriktat till ämneslärarna och för unga i stället för barn. Läraren som har fördjupat sig i ämnet kan lita på sin yrkeskunskap och intuition vid hantering av klimatförändringen med eleverna, och nedan har vi dessutom listat några allmänna tips om hur ämnet kan diskuteras med barnen.

USAID_IMAGES

1. Prata med din målgrupp

marin

Att inrikta budskapet på egen målgrupp är en grundregel i all kommunikation. Vid klimatfostran gällande barn är det bra att tänka på åldersgruppens förmåga att ta emot budskap. Lek eller drama är ett bra sätt att närma sig ämnet genom hela lågstadiet men när barnen blir äldre ska man i takt med åldern gå in på mera detaljer.

Man behöver nödvändigtvis inte ens ta upp termerna klimatförändring eller växthusgaser med eleverna i nybörjarundervisningen. Man kan öka barnens miljömedvetenhet genom att vistas så mycket som möjligt ute i naturen eller i skolans trädgård där barnen kan begrunda naturens under och göra vardagens miljöhandlingar oavsett om de har med klimatförändring att göra eller inte. Dessutom kan man iaktta olika väderlek och fundera över skillnader mellan väder och klimat, eller läsa och lyssna på berättelser om ämnet i böcker, eller intervjua mor- och farföräldrar om deras vinterminnen.

Från och med tredje klass kan man börja hantera ämnet mer explicit men ändå så konkret som möjligt. Bra konkreta exempel är mat eller kompost där man förslagsvis kan ta upp kolets kretslopp. På femte och sjätte klass kan man diskutera klimatförändringen exempelvis i samband med olika former av energiproduktion.

2. Var positiv

Eftersom klimatförändringen är så stort och mångdimensionellt ämne kan det förorsaka ångest även hos vuxna. Barn och unga är duktiga på att känna av de vuxnas känslor och drar sina egna slutsatser. När forskningsresultat blir allt noggrannare och media ofta på ett hotfullt sätt talar om klimatförändringen ska särskilt de vuxna, som har med barn att göra, försöka hålla hoppet vid liv.

Följderna av en katastrofal klimatförändring går fortfarande att undvika. Även om kommande generationer måste leva med konsekvenserna av dagens klimatförändring går det ändå att upprätthålla vår nuvarande levnadsstandard. Ett stort antal vuxna arbetar ständigt med frågorna kring klimatförändringen. När ämnet tas upp i undervisningen är det bra att utöver problem även berätta om olika lösningsmodeller och aktuella klimatåtgärder.

3. Håll miljöfrågorna aktuella

Richard Leeming

Miljöproblem med sina konsekvenser och lösningar är ständigt närvarande i våra liv. Därför kan man inte behandla dessa frågor endast under ett par lektioner per år. Förutom ämnena inom omgivningslära kan man på musiklektionen ha en skivjury med låtar som handlar om miljön, vid cykelturer kan man ta upp trafikens miljöpåverkan och på modersmålslektioner kan man läsa och skriva berättelser om miljön, och på bildkonstlektionerna utarbeta miljörelaterade appellationer för kommunens beslutsfattare.

4. Lyssna på barnet

Genom att fråga och lyssna noga kan man ta reda på barnets kunskapsnivå angående klimatförändringen, och om det eventuellt framkommer felaktiga uppfattningar. Kunskapsnivån kan växla ganska mycket. Barn som med sina föräldrar diskuterar ämnet kan ha breda kunskaper i klimatfrågor, och vissa andra har knappt hört ordet i fråga.

Genom att lyssna kan man också lägga märke till barnets känslor. Alla slags känslor ska tas på allvar och det vore bra att bearbeta dem på något sätt. Olika kreativa metoder från musik till drama, från bildkonst till kreativ motion är god hjälp på vägen.

5. Uppmuntra undersökning

Wild Center

Att lära sig genom undersökning är ett bra sätt att utöka särskilt de äldre elevernas kunskaper om vilket ämne som helst. Det finns mycket varierande information att hämta om klimatförändringen, även fördomsfulla inslag på internet. Även för en vuxen är det ibland svårt att veta om informationen är pålitlig så det vore bra om läraren gjorde ett förhandsval på materialet så att kunskapen man lärt sig åtminstone inte ökar den felaktiga uppfattningen om ämnet i fråga. Efter genomgång av klimatfrågorna är det bra att se efter hur eleven mår så att den eventuellt skrämmande informationen från många olika källor inte har varit för nedslående för barnet. Även här hjälper de positiva och inspirerande lösningar som redan finns.

6. Undvik att förmedla felaktig kunskap

Klimatförändringen har på olika sätt samband med vissa andra miljöproblem men alla miljöproblem har inte samband med varandra. För att kunna lösa problemet på ett kompetent sätt måste man känna till orsakerna och de bästa lösningsmodellerna till problemet ifråga. På lågstadiet är det inte nödvändigt att eleverna får en realistisk bild om orsak-verkanrelationen mellan alla olika sociala och miljöproblem. Det är dock viktigt att lärarens uppfattning är rätt så att denna inte förmedlar eventuella felaktiga tankemodeller för eleverna.

Den mest vanliga felaktiga uppfattningen är sambandet mellan ozonhålet och klimatförändringen. Sambandet är dock så pass komplicerat och av liten betydelse att det är säkrare att tänka att det inte finns något samband alls. Ozonhålet är ett bra exempel på ett allvarligt miljöproblem som har lösts med internationellt samarbete och åtgärder.

En annan i stort sett felaktig uppfattning är återvinning. Även om nedskräpningen är ett betydande problem globalt och effektivisering av återvinning är en av de bra lösningarna, är den inte så betydande ur klimatförändringens synvinkel. I regel orsakar en förpackning endast några procent av produktens totala koldioxidavtryck. I stället skyddar förpackningen produkterna under transporten. Utan tillbörliga förpackningar skulle det i själva verket uppstå mer avfall så ur klimatsynpunkt har förpackningar egentligen en positiv påverkan på miljön.

7. Dölj inte sanningen

Ovan har vi kort berört hur noga man ska genomgå klimatfrågorna med elever i olika åldrar. Ett annat gott rättesnöre i hanteringen av ämnet är att utgå från barnets perspektiv. Om barnet ställer en rak fråga ska man även ge ett rakt och ärligt svar. Klimatförändringen är ett allvarligt problem men lösningarna att stoppa den finns redan och runt om i världen arbetar man hela tiden för att lösa problemet.

8. Agera tillsammans med barn

Polttava Kysymys / Maan Ystävät

Även om lösningen med klimatförändringen är inte barnens ansvar kan de ändå vara delaktiga i att lösa den. Lågstadieeleven kan mycket väl medverka inom hemmet och skolan men även genom att skriva eller rita appellationer, anordna demonstrationer eller delta i dem och på det sättet lära sig att delta i medborgaraktiviteter. Påverkanskampanjer genom barns initiativ intresserar ofta media, så det är värt att överväga att ta kontakt med media. Mediesynligheten ger mer tyngd i frågan och samtidigt får man träning i att skriva pressmeddelanden eller berätta om aktiviteterna i en blogg.

9. Tänk på konsekvenserna

Efter att ha deltagit i en aktion med barn är det bra att stanna upp och fundera över vilka konsekvenser agerandet har haft. Man kan göra det i skolan eller kommunen även om barnet självt inte har deltagit i aktionen. Det är viktigt att lära sig se frågornas orsak-verkanrelationer: i regel brukar konsekvenserna av aktioner vara att förhållandena förändras, det vill säga man kan påverka genom att agera.

Bildgalleri

Källor och ytterligare läsning