Klimatförändringen i historieundervisningen
Klimatförändringen påverkar människors liv och naturmiljöer nu och särskilt i framtiden. Den mänskliga verksamheten har orsakat klimatförändringen och dess historia är fortfarande ganska kort och hör ihop med industriella revolutionens, konsumtionssamhällets och energipolitikens historia. Förståelse för tidigare händelser hjälper oss att förstå den nuvarande situationen bättre och ger fingervisning om vilka beslut vi borde ta för att skapa en bättre framtid. Historieundervisningen ska hjälpa oss att bättre förstå klimatförändringen och att bygga upp en klimatvänlig värld.

Daniel Mennerich
Historieartikeln består av följande delar:
Antropocen, vår nya tidsålder
Klimatförändringen påverkar naturen och människorna
– Klimatet har alltid förändrats
– Klimatförändringen har påverkat civilisationer
Klimatpolitikens historia är kort
– Forskningsdata bakom politiken
– Staternas gemensamma klimatmål avtalas vid internationella klimatmöten
– Miljöproblem gav upphov till miljörörelsen
– Civilsamhället lyfter fram viktiga frågor till offentlig diskussion
Klimatförändringens historia hör ihop med den industriella revolutionens, konsumtionssamhällets och energipolitikens historia
– Den industriella revolutionen gav upphov till den enorma ökningen i förbrukning av fossila bränslen
– Vårt energisystem bygger på förbränning av fossila bränslen
– Klimatpolitik är ett med energipolitik och utrikespolitik
Begränsning av klimatförändring kräver samhällsförändring
Uppgifter
Bildgalleri
Källor och ytterligare läsning
Antropocen, vår nya tidsålder

David Wright
För tusentals år sedan levde jägar- och samlarfolk som en del av naturen, helt på naturens villkor. När människan lärde sig att utnyttja elden och bruka jord, och när den industriella revolutionen senare uppstod möjliggjorde dessa faktorer så småningom allt större hänsynslöshet, längre livslängd och ökad välfärd.
Livsmedelsproduktionen har blivit allt effektivare. Energiproduktionssystemet möjliggör elektricitet som hjälpmedel i arbete och att värma upp hemmen. Med hjälp av hjul och bränslemotor kan vi förflytta oss från en plats till en annan utan muskelkraft, utan att bry oss om begränsningar som vår kropp förser oss med. Uppfinningar som ökar vår välfärd och underlättar vår vardag har, utan att vi märkt eller menat det, lett oss till en miljökris. Just nu orsakar vårt västerländska vardagsliv, även utan orimlig konsumtion, klimatutsläpp över en hållbar nivå.
De många förändringar i naturen orsakade av mänskligheten kan analyseras med hjälp av geologin. Det är lätt att sätta människans påverkan i sammanhanget om jordens ålder, 4,6 miljarder år, krymps till ett dygn. Den första människoarten, Homo habilis, som föddes för cirka två miljoner år sedan, skulle ha fötts på dygnets sista minut, klockan 23.59.22, och vår egen art Homo sapiens bara fyra sekunder innan ett nytt dygn påbörjade. Människoartens verkliga maktperiod – ett par hundra år efter industrialiseringen – skulle då placeras i dygnets sista sekunds sista tusendedelar.
En geologisk tidsskala delar jordklotets historia i tidsperioder enligt en internationell överenskommelse. Enligt den geologiska kalendern varierar längden på tidsperioderna från miljoner år till tusentals miljoner år. Tidsskalan indelas i enheter av olika längd: eon, era, period och epok som i sin tur kan indelas i kortare tidsperioder. Den geologiska tidsskalan grundar sig på studier av sedimentlager, bland annat på analysering av fossiliserade organismer som lagrats i forntida havsbotten. Tidsskalorna skiljs åt av en tydlig förändring hos en viss art jämfört med alla arter på grund av massutdöendet.
I augusti 2016 förkunnade en expertgrupp vid en internationell geologkonferens att efter den industriella revolutionen har mänskligheten orsakat så stora förändringar på jorden att en ny geologisk epok har börjat och borde namnges. Redan år 2000 föreslog atmosfärskemisten Paul J. Crutzen namnet antropocen för den nya epoken.
Enligt en generell definition är antropocen en epok som efterträder den nuvarande holocen som anses ha börjat 1950 när omfattande kärnvapenprover startades och som syns i iskärnor som borrats i glaciärer. Även en omfattande mängd plastskräp, betong och kycklingben har sin del i fastställande av epoken antropocen. Till epoken antropocenn anses även tillhöra den nuvarande sjätte massdöden, ökning av mängden koldioxid i atmosfären, havsnivåhöjning och avskogning.
Klimatförändringen påverkar naturen och människorna

Bernd Thaller
Klimatet har alltid förändrats, såväl lokalt som globalt. Orsaken till de tidigare klimatförändringarna har bland annat varit asteroidkrockar och vulkanutbrott. Orsaken till den nuvarande klimatförändringen är ökning av mängden koldioxid i atmosfären på grund av mänsklig verksamhet. Klimatförändringen orsakar förändringar i temperaturer och nederbördsmängder i olika delar av världen. Klimatförhållandena ställer speciella villkor för överlevnaden av alla organismer och påverkar således väsentligt även människans verksamhet.
Klimatpolitikens historia är kort

Ron Mader
Klimatpolitik har bara några årtionden på nacken men dess betydelse har blivit ganska stor under kort tid. Nu deltar aktörer från alla områden i samhället i klimatpolitisk diskussion: forskare, statliga och kommunala aktörer, representanter från näringslivet, medborgarorganisationer, media med mera.
Klimatförändringens historia hör ihop med den industriella revolutionens, konsumtionssamhällets och energipolitikens historia

David Bolton
Efter den industriella revolutionen har människors energikonsumtion ökat mångfaldigt. Det produceras allt mer varor och tjänster, allt effektivare och billigare. Hushållsarbetet som förr i tiden utfördes med hjälp av händer och sopkvast sköts nu lätt med hjälp av tvättmaskiner, köksassistenter och dammsugare. Man behöver inte hugga ved eller bära in dem eftersom ugn, spis och värmeelement värms upp med hjälp av el, och förflyttning från en plats till en annan sker med tåg, buss, bil eller flygplan i stället för promenad och hästskjuts.
Allt fler har råd att köpa allt mer konsumtionsvaror och pengarna används nu i allt större utsträckning till fritid och resande i stället för förnödenheter som mat, dryck och boende. Människors konsumtionsbehov har också ökat genom effektiv marknadsföring.
Vår moderna livsstil bygger på användning av fossila bränslen som ökat vår välfärd och materiell levnadsstandard men har samtidigt orsakat världsomfattande problem som klimatförändring.
Begränsning av klimatförändring kräver samhällsförändring

Steve Oliver Too
Enligt vad som är känt nu är det inte längre möjligt att helt och hållet stoppa klimatförändringen. Växthusgaserna som hamnat i atmosfären till följd av mänsklig verksamhet bevaras där i hundratals år och värmer klimatet även om utsläppen omedelbart skulle upphöra. Men det går att begränsa klimatförändringen så mycket att skadorna för miljön och människor blir minsta möjliga. Förutsättning för detta är att de redan påbörjade åtgärderna för begränsning intensifieras tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt. Samtidigt ska även anpassningsåtgärderna till följd av klimatförändringen påbörjas.
Begränsningsåtgärderna ska vidtas i alla delområden i samhället. De viktigaste förändringarna ska vidtas inom energiproduktion, industri, trafik, boende och jordbruk. I detta skede räcker det inte längre med en finjustering av vår livsstil utan det behövs en omfattande samhällsförändring. Det är nödvändigt att gå över till utsläppsfria och förnybara energikällor, förbättra energieffektiviteten och vara öppen för nya sätt att tänka.
Samhället är under ständig förändring och även stora förändringar är på gång: ibland för att omständigheterna kräver så, och ibland när man strävar mot gemensamt utstakade mål. Ett bra exempel på en tidigare omfattande samhällsförändring, där bakomliggande orsak var ett tydligt politiskt mål, är uppbyggande av välfärdssamhället i Finland och i andra nordiska länder.
Omvandling till en klimatvänlig värld sker inte på ett ögonblick men man kan se att den redan börjat: det första klimatavtalet skrevs under 1992, ett nytt klimatavtal undertecknades i Paris 2015, användning av förnybara energiformer ökar så fort att det kan kallas för en energirevolution, och hos många branscher börjar det bli allt vanligare att ta hänsyn till klimatet som en del av normal praxis. När sättet att färdas utvecklades och vi övergick från häst till bil vändes vår livsföring upp och ner. Hur ser framtiden ut för färdsätt som bygger på tyst och ren energiproduktion? Och hur kan energiproduktionen som bygger på förnybara energikällor och ett klimatvänligt samhälle se ut?
Uppgifter
Eleverna ritar en tidslinje som visar hur klimatförändringen har framskridit och vilka begränsningsåtgärder har vidtagits samt hur det allmänna synsättet har ändrats. Till hjälp kan eleverna använda denna historieartikel i Lärarens klimatguide med källor och/eller IPCC:s rapporter och internationella avtal.
Vi bekantar oss med olika prylar och vardagsmiljöer från förr och nu och utarbetar små presentationer. Man kan till exempel göra en jämförelse enligt rubrikens förr och nu eller rita en tidslinje om hur föremålen har utvecklats. Rubrikerna kan vara följande:
- Väderkvarn förr och nu
- Hästkärra vs. traktor, bil och spårvagn
- Sopkvast vs. dammsugare
- Mataffär på 1950-talet och nu
- Bondgård förr och nu
Testa med hjälp av tidningen The Guardians verktyg hur mycket klimatet har förändrats under a) elevernas b) föräldrarnas (eller lärarens) c) mor- och farföräldrarnas livstid. Hur mycket kommer klimatet att förändras under er livstid?
Och hur mycket fossila bränslen har använts under er livstid?
http://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2015/apr/10/how-much-fossil-fuel-are-we-using-right-now
Bildgalleri
Källor och ytterligare läsning
https://www.theguardian.com/environment/2016/aug/29/declare-anthropocene-epoch-experts-urge-geological-congress-human-impact-earth
Greenland vikings outlived climate change for centuries (Science Nordic 2015)
http://sciencenordic.com/greenland-vikings-outlived-climate-change-centuries
Historical Impacts of Climate Change (Wikipedia)
https://en.wikipedia.org/wiki/Historical_impacts_of_climate_change
Yli 20 vuotta YK:n neuvotteluja ilmastonmuutoksen torjumiseksi – Tässä ilmastonsuojelun lyhyt historia
http://yle.fi/uutiset/yli_20_vuotta_ykn_neuvotteluja_ilmastonmuutoksen_torjumiseksi__tassa_ilmastonsuojelun_lyhyt_historia/8467174
Kioton pöytäkirja (Ympäristöministeriö)
http://www.ym.fi/fi-fi/ymparisto/ilmasto_ja_ilma/ilmastonmuutoksen_hillitseminen/kansainvaliset_ilmastoneuvottelut/Kioton_poytakirja
Energian käyttö ja lähteet 1917-2007 (Tilastokeskus)
http://www.stat.fi/tup/suomi90/maaliskuu.html
Coal and the industrial revolution (teachinghistory.org)
http://teachinghistory.org/history-content/beyond-the-textbook/23923
Nälkämaasta moderniksi kulutusyhteiskunnaksi (tieteessatapahtuu.fi)
http://www.tieteessatapahtuu.fi/006/heinonen.htm
The New Geopolitics of Energy (Pascual, Center on Global Energy Policy 2015)
http://energypolicy.columbia.edu/sites/default/files/energy/The%20New%20Geopolitics%20of%20Energy_September%202015.pdf
Suomen Energiapolitiikka (Ruostetsaari 2013)
http://www.uta.fi/jkk/pol/kurssiaineistot/POLVOS26_JKKYEP11_Ruostetsaari.pdf