Det är svårt att säkert förutspå alla tänkbara effekter som klimatförändringen har på vår hälsa. Hur omfattande de slutliga effekterna blir beror på hur anpassningsbara naturen och människorna är, hur livsmedelsproduktionen påverkas i förändrade förhållanden samt människors möjlighet att få nödvändiga hälsovårdstjänster. Det finns ofta flera faktorer bakom sjukdomar och dödsfall och hälsorisker som förekommer i miljön påverkar också samtidigt.

Klimatförändringens hälsoeffekter kan vara kortvariga och kraftiga eller pågå under långa sammanhängande perioder. Solstrålning och temperatur är mest centrala miljöfaktorer som direkt påverkar människan och även extrema väderförhållanden såsom stormar, skyfall och översvämningar påverkar oss direkt.

Klimatförändringens indirekta effekter kan uppstå genom sämre luftkvalitet, förändringar i pollenmängd, ökade infektioner eller effekter på matens och vattnets kvantitet och kvalitet. Indirekt hälsopåverkan har följande händelselopp:

• Det sker förändringar i ekosystemtjänster, till exempel på vattenkvalitet, jordmån och luft. Ökad torka är orsak till förorenat vatten som i sin tur sprider infektioner, till exempel diarrésjukdomar.
• Förändringar i organismers populationer orsakar matbrist, och sjukdomar som sprids via djuren orsakar sjukdomsepidemier.
• Det sker omfattande störningar i system skapade av människor, till exempel avbrott i el- och värmedistribution där konsekvensen kan vara ökat antal dödsfall på grund av värme eller att åldringar blir isolerade i kalla bostäder på grund av vinterstormar.

Kevin Hale

Förändrade miljöförhållanden orsakad av klimatförändringen har hälsoeffekter på befolkningsgrupper, särskilt i fattiga utvecklingsländer där det stora problemet är skördeförluster orsakad av torka, erosion och översvämningar och som i sin tur leder till undernäring. Klimatförändringens konsekvenser kan även höja matens marknadspriser. Även i Europa ställer klimatförändringen till problem avseende livsmedelsproduktion. Å ena sidan förespås torka å andra sidan nederbörd vid fel tid. När omständigheter förändras behövs nya grödor och sorter som klarar de nya förhållandena och andra odlingsmetoder för att säkra skörden.

En del av klimatkrisen är den globala bristen på rent dricksvatten och bevattningsvatten som orsakar negativa hälsoeffekter. Det har konstaterats att ökning av kolera och andra infektioner som sprids genom förorenat vatten har samband med övergödning av vattendrag och global uppvärmning.

Till följd av klimatförändringen sprids dessutom sjukdomar via vektorburna insekter, till exempel sprider Aedes-släktets stickmyggor denguefeber, och många virussjukdomar sprids särskilt i de fattigaste städerna. De största problemen bedöms uppstå på grund av malariaspridning. Till följd av klimatförändringen som ändrar både temperatur och fuktighet ökar antalet Anopheles-släktets malariaspridande myggor och det bedöms att myggornas spridningsområde utbreder sig till en stor del av USA och södra Europa vilket skulle betyda att 60 procent av världens befolkning kommer att bo på ett malariariskområde i stället för den nuvarande 45 procenten.

Lokala miljöförändringar, hungersnöd och naturkatastrofer kan i sårbara tropiska och subtropiska områden orsaka stora flyttvågor. Förstörda hem och odlingsjord till följd av torka eller översvämningar kan öka antalet flyktingar vilket leder till förslumning. I flyttningslägrens och städernas tillfälliga ohygieniska boenden sprids influensa, mässling, tuberkulos och andra sjukdomar och samtidigt ökar även psykiska hälsoproblem till följd av katastrofer.

Asian Development Bank

Värmeböljor har stora hälsoeffekter

Gränserna för vår anpassningsförmåga bestäms av lokala klimatförhållanden samt av en optimal temperatur då dödligheten direkt orsakad av värmen är som lägst. I nordliga områden, som i Finland, uppstår hälsoeffekter orsakad av värmen i lägre temperaturer än i Central- och Sydeuropa eftersom befolkningen här är inte lika van vid höga temperaturer. Antalet dödsfall på grund av hetta har sjunkit i Finland och i övriga Europa de senaste årtiondena vilket bland annat beror på att kvaliteten på byggnadsbeståndet har förbättrats, men klimatförändringen kommer att öka värmeböljornas styrka och varaktighet.

Mycket höga och låga temperaturer har visat sig öka risken för tidig död hos personer som lider av hjärt- och kärlsjukdomar, luftvägssjukdomar och sjukdomar i nervsystem. Även läkemedel som påverkar svettutsöndring och vätskebalansen försvagar värmetoleransen. Utöver antalet varma dagar är det viktigt att beräkna antalet på varandra följande dagar under den längsta värmeperioden. När temperaturen stiger ökar dödligheten ofta exponentiellt och är som störst under långvariga värmeperioder.

Den ökade förekomsten av dagar av hetta och allt längre värmeböljor har störst skadlig inverkan på befolkning i storstäderna. På grund av det så kallade värmeöfenomenet förblir temperaturerna under sommarnätterna i tätbebyggda områden högre än i den omgivande landsbygden där värmen inte på samma sätt fastnar på ytor.

Sociala kontakter och ekonomisk ställning ökar risken för dödsfall till följd av värmeböljorna. Personer med små inkomster, bostadslösa och personer som bor långt ifrån service har större risk att dö under värmeböljor eftersom ensamboende rörelsehindrade åldringar har begränsade möjligheter att reagera mot temperaturhöjningar. Även barn, idrottare, utomhusarbetare och kroniskt sjuka är särskilt utsatta för extrema temperaturer.

Välsituerade människor och länder som Finland är mindre sårbara för klimatförändringen. Faktorer som påverkar anpassningsförmågan hos människor är det allmänna hälsotillståndet, socioekonomisk position, tillgång till hälsovårdstjänster och möjlighet att röra sig. Till följd av den globala uppvärmningen kommer sjukligheten och dödligheten i Finland sannolikt att minska hos personer med kroniska sjukdomar (t.ex. hjärtinsufficiens och ledgångsreumatism) som är känsliga för kyla.

De mörka och alltmer snöfattiga vintrarna har en negativ inverkan på vår mentala hälsa. Enligt prognoserna minskar solstrålningen och molnigheten ökar på grund av klimatförändringen, i synnerhet på vintern, vilket kan öka antalet insjuknade i vinterdepression. Även sötsuget som har samband med vinterdepression kan öka risken för övervikt. En snöfattig vinter försämrar möjligheterna till utomhusaktiviteter. Det kan ha skadliga hälsoeffekter om den totala mängden motion minskar.

Ökning av antalet varma dagar är en riskfaktor för äldre, barn, utomhusarbetare och kronisk sjuka som är känsliga för temperaturväxlingar. Med klimatförändringen ökar olika sjukdomar globalt och sprids med ökad turism och klimatflyktingskap. Därför behövs det i Finland heltäckande utbildningar och bättre vårdberedskap till exempel för tropiska sjukdomar. Även strömavbrott orsakad av vinterstormar är en risk särskilt på landsbygden om huset utöver eluppvärmning inte har alternativa uppvärmningsformer. Då kan grannhjälp vara mycket värdefullt i form av mat, vatten och värme.

Janne Hellsten

Det finns anledning att redan nu satsa på förberedande åtgärder med tanke på klimatförändringens hälsoeffekter. Åtgärderna kan vara allt från tekniska lösningar till utbildning av personal och utveckling av grannhjälp.

Hälsoeffekterna och dödligheten orsakade av höga temperaturer kan förebyggas genom att bland annat se till att det finns luftkonditionerade utrymmen och tillräcklig ventilationskapacitet på vårdhem för äldre samt sjukhus. När det gäller äldre som bor hemma är det viktigt att satsa på utbildning för personalen inom hemvården och informera de äldre om det varma vädrets inverkan på hälsan. Grannar och andra sociala nätverk är till stor hjälp vid varma perioder och kan rädda livet på äldre som bor ensamma.

Värmeöfenomenet i städerna kan mildras genom samhällsplanering. Placering av grönområden och planteringar bredvid byggnader kyler ner mikroklimatet då grönområden inte lagrar värme lika mycket som byggnader. Träd erbjuder dessutom skugga åt stadens invånare och minskar genom skuggorna även byggnaders avkylningsbehov. Genom placering och planering av byggnader samt materialval kan man också påverka hur lätt temperaturen stiger inuti byggnaderna vid varmt väder. Även luftkonditionerings- och ventilationsutrustning i enskilda bostäder hjälper till med anpassningen till perioder av hög värme.

I det allt mer varmare klimatet ska även hygien och kylförvaring av livsmedel beaktas. Eventuella hälsorisker förebyggs genom att försäkra sig om att det inte sker några avbrott i kylkedjan för livsmedel.

Eftersom klimatförändringen är så mångdimensionell och omfattande är det ett problem som många skulle gärna vilja glömma – och även gör det ganska framgångsrikt. Människosinnet är skickligt på att skydda sig självt från otrevliga saker även om det på lång sikt bara medför nackdelar.

Vårt sinne förminskar riskerna som är långt borta i framtiden. Vår hjärna har utvecklats att reagera på en omedelbar fara; vår flyktreflex reagerar snabbt när någon försöker angripa oss. Fenomen (t.ex. klimatförändring) som tycks utvecklas långsamt och hotbilder som vetenskapsvärlden målar upp väcker inte samma slags starka reaktioner. Eftersom man inte direkt kan förnimma de omedelbara konsekvenserna av klimatförändringen på samma sätt som exempelvis övergödningen, sätter vi vårt hopp till framtidens mirakellösningar som vi önskar löser de oönskade konsekvenserna av miljöproblemen.

Orsakerna till klimatförändringen ligger djupt i våra samhällsstrukturer och för att begränsa klimatförändringen behövs ganska många stora och små åtgärder – ständigt och långsiktigt. Problemets omfattning kan dock orsaka känslan av maktlöshet: de egna valen verkar knappt ha någon effekt med tanke på hela bilden. När media nästan dagligen basunerar ut nyheter om klimatförändringen kan man bli avtrubbad och klimattrött. Och det är svårare att vara rädd för något som hör till vardagen än för katastrofer som händer mer sällan.

Precis som med annat i livet finns det vissa faktorer som främjar och andra faktorer som förhindrar att starta klimatpositiva aktiviteter. Faktorer som förhindrar är till exempel brist på kunskap, oförmåga att se klimatförändringen som ett problem som berör en själv, misstro mot egna påverkansmöjligheter, ovilja att ge avkall på förmåner som redan finns, allmän ovilja mot förändringar, rädsla för att stämplas som annorlunda, misstro mot vetenskapens metoder och belåtenhet med små handlingar. Klimatpositivt beteende å sin sida främjas av rakt motsatta faktorer.

Den vanliga pedagogiska metoden i skolan är att öka kunskapen. Det räcker dock inte ensam eftersom de som drar mest nytta av kunskapen är de som redan har samma åsikter i frågan och de som ännu inte har etablerade handlingssätt i frågan.

De som tänker aktivt på klimatförändringen och anser den vara viktig agerar inte alltid för att lösa den. Mellan miljöattityd och miljöhandlingar finns ofta en stor motstridighet. Man kan dra nytta av psykologins metoder som uppmuntrar till miljöhandlingar men det finns ingen enkel väg till ökad miljövänlig agerande. Liknande metoder används även i reklam där man försöker få oss att konsumera mera och jämföra våra konsumtionsvanor med andras vanor. Därför ökar psykologisk kunskap även vår mediekompetens.

Bäst vore att så mycket som möjligt underlätta för individen att göra miljövänliga val; att som standardalternativ erbjuda el som är producerad med förnybara naturresurser. Då måste individen göra ett aktivt val om denna vill ha el producerad med stenkol. Ännu bättre resultat blir det om det kan påvisas att så gör även alla andra människor i närmiljön eftersom de flesta har en stark önskan att tillhöra ”massan”. Även igenkännande exempel om klimatvänlig agerande och aktörer är viktiga, och eftersom människor är olika behövs även olika exempel på klimathjältar: mammor, ingenjörer, moderiktiga veganer, jordbrukare, unga och gamla, stadsbor, landsbygdsbor, pekingbor och parisbor.

För att åstadkomma förändring behövs negativa känslor som talar om var förändringen behövs. Även om sorgearbete, det vill säga bearbetning av besvikelse och förlust, är viktiga i alla kriser finns det skäl att identifiera möjligheter och hopp som förändringen skapar. I ett hoppfullt sinnestillstånd är det i allmänhet lättare att tänka ut konkreta metoder.

En positiv omedelbar återkoppling för miljöbragd – smiley eller guldstjärna – fungerar överraskande bra som uppmuntran även för en vuxen person. Det är värdefullt att utöver att miljöhandlingen har resulterat välmående för miljön även medfört nytta och betydelse för personen själv.

Utöver förändring av strukturer och uppmuntran kan även en allmän uppskattning av närmiljön, andra människor och organismer förbättras. Känslofulla naturupplevelser är viktiga i ens miljövänliga handlingar. När vi riktar våra empatiska känslor mot hela planeten utöver människorna i närmiljön hjälper det oss att förstå mer om orsak-verkanrelationer. Detta skulle även öka vår motivation att hjälpa vår planet.

marin

Klimatutsläpp från olika födoämnen är mycket olika. I medeltal är utsläpp från vegetabilier mycket mindre än utsläpp från animaliska produkter. Utsläpp från ett kilo nötkött är tiotals gånger större jämfört med utsläpp från bär, grönsaker, bönor och potatis. Även utsläpp från fläsk- och kycklingkött är enligt utsläppsberäkningar många gånger lägre än utsläpp från nötkött.

Världens köttkonsumtion har nästan fördubblats sedan 1960 och köttportionerna har blivit större. Även konsumtion av mjölkprodukter har ökat men ökningen har inte varit lika brant. I Finland har särskilt ostätandet ökat mycket under några årtionden. Klimatutsläpp från osttillverkningen kan vara nästan lika stora som nötköttets. För att kunna hantera utsläpp från jordbruket ska köttmängden som vi nu dagligen (över 200 g) äter minskas till mindre än hälften.

För närvarande överskrids människans behov av protein och ofta skulle man kunna täcka behovet med mycket mindre köttmängd eller helt genom vegetabiliska proteiner. Många vegetabilier är rika på protein så proteinet från kött går lätt att ersätta genom att äta olika bönor (bondböna, svart böna, sojaböna), ärtor, linser, nötter, frön och fullkornssäd. Dessa kan även vidareförädlas och exempel på det är den finska innovationen pulled havre, seitan tillverkad av veteprotein (gluten) samt soja i olika former (bl.a. tofu). Om man övergår till mer växtbaserad kost har det även ekonomiska fördelar och hjälper att bekämpa många hälsoproblem såsom hjärtsjukdomar, övervikt och vissa cancerformer.

Ur klimat- och hälsosynpunkt är övergång till växtbaserad kost klart förnuftigt men utöver det finns det många sidor i frågan som man kan fundera över. Vid djurproduktion förekommer stora etiska problem och till exempel i Sydamerika tar köttproduktionen plats från den ursprungliga naturen och avverkar skogar som fungerar som kolsänkor. Å andra sidan avverkas skog även vid sojaproduktionen. I Finland har minskad betesverksamhet och köttproduktion som flyttat inomhus utarmat naturens mångfald, och ängar som är lämpliga för djurföda växer även på platser där man inte odlar mat för människor.

kube414

Människor i Europa rör sig dagligen cirka 40–50 kilometer och av dessa resor görs 70–80 procent billedes. I Finland utgör klimatutsläppen från trafiken cirka 20 procent av landets totala utsläpp och utsläpp från vägtrafiken utgör över 70 procent av utsläpp från all trafik. Bilismen står efter flygtrafiken för de största enskilda utsläppen per kilometer. Utöver koldioxidutsläpp orsakar bilismen partikelutsläpp, trängsel och trafikbuller. När det gäller enskilda människor har boendeorten mest betydelse vad gäller utsläpp från resor. I glesbygden är avstånden större så det blir fler färdkilometrar än i en tät stadstrafik. Även resor till landet och övrigt resande ökar mängden utsläpp.

Vid längre sträckor kan utsläppen minskas genom att använda kollektivtrafik eller samåkning, och ekonomisk körning om bilkörning är nödvändig. Vid kortare sträckor är cyklande och promenader utmärkta sätt att minska utsläpp för där uppstår i praktiken inga utsläpp alls. Samtidigt främjar klimatvänligt resande människans hälsa.

Även i samband med vanlig idrottsträning är det resandet till träningen som tar största delen av naturresurserna, särskilt om resan sker billedes. Om man således vill förbruka mindre naturresurser ska man gå, cykla eller åka kommunalt till träningen. Förbrukning av naturresurser har mest betydelse vid själva utövandet av intressen när det gäller till exempel motorsport, eller om det behövs mycket avkyld eller uppvärmd utrymme för intresset. Om man jämför löpning utomhus med att springa på löpband inomhus förbrukar man sex gånger mer naturresurser och ett besök i simhallen elva gånger mer. Dessutom ökar femton kilometers bilfärd till träningen tre gånger mer förbrukning av naturresurser.

Utöver promenader är även cykling möjligt på vintern, till och med i Finland. På grund av klimatförändringen minskar antalet dagar med snötäcke mer än tidigare och cykling är en trevlig, ekologisk och hälsosam motionsform med rätt klädsel i förhållande till vädret.