Den globala uppvärmningen påverkar årstiderna i Finland, övriga nordiska länder och bergsområden, särskilt genom att antalet dagar med snötäcke minskar varför arter som är beroende av snö och is måste ändra sina vanor och anpassa sig till nya omständigheter. Redan nu har många skidorter ekonomiska svårigheter på grund av att antalet snödagar minskar och konsekvensen blir kortare skidsäsong. Situationen kan fortfarande åtgärdas med hjälp av snökanoner med det blir mycket dyrt och på grund av temperaturhöjningarna allt mer olönsamt. Även tidtabeller för vintertävlingar måste ofta flyttas på grund av snöbrist och därmed förkortas även träningssäsongen för toppidrottare.

När klimatet förändras minskar antalet städer som är lämpliga för stora internationella vintersporttävlingar då snön skapad med snökanoner ofta hinner smälta under dagen på grund av temperaturhöjningar. Det är sannolikt att bara tio av nitton nu aktuella vinterolympiadstäder kan anordna vinterolympiad 2050. Då skulle följande orter försvinna ur spelet: Sotji, Grenoble, Garmisch-Partenkirchen, Chamonix, Vancouver, Squaw Valley, Sarajevo, Oslo och Innsbruck.

sjrowe53

Även i de sydligare områden har idrotten svårigheter. Där ökar extremväder såsom värmeböljor, torka och orkaner som minskar möjligheterna för idrott och orsakar problem för idrottare. I praktiken blir det dyrt eller omöjligt att bevattna fotbollsplaner och golfbanor, allt fler börjar idrotta i luftkonditionerade inomhuslokaler och värmen gör att allt fler blir sjuka vid idrottstävlingar.

I Los Angeles maratonlopp 2015 hamnade tiotals människor på sjukhus på grund av värmen och i tennisturneringen Australiska öppna har man satt en gräns för högsta temperatur för att garantera idrottarnas säkerhet. Om temperaturgränsen överträds ska tävlingen hållas på en annan tidpunkt. De som spelar amerikansk fotboll ligger i riskzonen på grund av sin tunga utrustning och dödsfall under spelen har ökat.

Idrottare är idoler och deras ageranden och uttalanden följs med intresse av en stor mängd människor. Idrottare som talar om klimatfrågor kan ta budskapet vidare till sociala medier och till en publik som miljöorganisationer, forskare eller politiker inte når. Några som har valt att föra budskapet vidare är snowboardåkaren Enni Rukajärvi, skidåkaren Aino-Kaisa Saarinen, före detta freestyleåkaren Pekka Hyysalo, alpina skidåkaren Merle Soppela, simmaren Thiago Perreira, ishockeyspelaren Andrew Ference och cyklisten Antonio Garnero.

Utöver enskilda idrottare är det idrottsvärldens aktörer såsom olympiska rörelsen, #Sport4Climate, Pond Hockey ry och Protect our winters (POW) som med sina kampanjer för budskapet vidare. POW är en internationell rörelse som erbjuder yrkesidrottare en plattform att agera mot klimatförändringen och aktiverar vänner av vintersport, sportföretag och samfund att rädda vintrarna.

Inom idrottsvärlden är det utöver informationsverksamhet även möjligt att praktiskt minska utsläpp. Exempel på detta är ishockeyligan NHL som noggrant har klarlagt klimatutsläppen som deras verksamhet orsakar och strävar nu efter att minska dem. Bakgrunden till detta är insikten om att de traditionellt viktiga platser för ishockeyträning såsom plogade skogssjöisar riskerar att försvinna i Nordamerika.

Enligt kartläggningen orsakar elförbrukningen i ishallar de mest betydande utsläppen som ska snarast åtgärdas men intresset riktas även mot begränsning av matsvinn i samband med matcher genom att ge bort matresterna till välgörenhet.

VisitLakeland

Människor i Europa rör sig dagligen cirka 40–50 kilometer och av dessa resor görs 70–80 procent med bil. I Finland utgör klimatutsläppen från trafiken cirka 20 procent av landets totala utsläpp och utsläpp från vägtrafiken utgör över 70 procent av utsläpp från all trafik. Bilismen står efter flygtrafiken för de största enskilda utsläppen per kilometer. Utöver koldioxidutsläpp orsakar bilismen partikelutsläpp, trängsel och trafikbuller. När det gäller enskilda människor har bostadsorten mest betydelse vad gäller utsläpp från resor. I glesbygden är avstånden större så det blir fler färdkilometrar än i tät stadstrafik. Även resor till landet och övrigt resande ökar mängden utsläpp.

Vid längre sträckor kan utsläppen minskas genom att använda kollektivtrafik eller samåkning, och ekonomisk körning om bilkörning är nödvändig. Vid kortare sträckor är cykling och promenering utmärkta sätt att minska på utsläppen, för där uppstår i praktiken inga utsläpp alls. Samtidigt främjar klimatvänligt resande människans hälsa.

Även i samband med vanlig idrottsträning är det resandet till träningen som tar största delen av naturresurserna, särskilt om resan sker med bil. Om man således vill förbruka mindre naturresurser ska man gå, cykla eller åka kollektivtrafik till träningen. Förbrukning av naturresurser har mest betydelse vid själva utövandet av sporten då det gäller till exempel motorsport, eller om det behövs mycket avkyld eller uppvärmd utrymme för hobbyn. Om man jämför löpning utomhus med att springa på löpband inomhus förbrukar man sex gånger mer naturresurser och ett besök i simhallen elva gånger mer än ett bad i sjön. Därtill ökar en femton kilometers bilfärd till träningen förbrukningen av naturresurser trefalt.

Utöver promenader är även cykling möjligt på vintern, till och med i Finland. På grund av klimatförändringen minskar antalet dagar med snötäcke mer än tidigare och cykling är en trevlig, ekologisk och hälsosam motionsform bara man har rätt klädsel i förhållande till vädret.

Klimatförändringen väcker mycket starka känslor och ofta negativa känsloupplevelser såsom ångest, rädsla och maktlöshet vilket man nödvändigtvis inte vill eller vågar medge. Utöver konkret minskning av utsläppen kan man använda gymnastik för att förstå klimatförändringen och särskilt för att hantera känslor som klimatförändringen väcker.

Olika aktiviteter såsom musik, bildkonst och dans är bra uttrycksmedel och hjälpmedel för behandling av känslor eftersom nämnda uttrycksmedel gör att man bättre kommer åt sina känslor än genom att tala. Målet är att erbjuda deltagarna möjlighet att öppna sitt inre och ta fram gömda kraftresurser utan krav för tekniska kunskaper. Kvaliteten på slutresultatet är inte väsentligt utan viktigt är själva processen och att göra själv. I en trygg grupp kan man genom rörelse och dans söka och hitta känslor och personliga egenskaper hos sig själv som man tidigare inte har identifierat eller kunnat bemöta.