Mekanismer som orsakar den globala uppvärmningen är obestridligen kända inom klimatvetenskapen och känt är också att den globala uppvärmningen är ett faktum. Trots detta förekommer bland allmänheten klimatskepticism delvis orsakad av den förda politiken. Klimatskeptikerna förnekar att klimatförändringen är orsakad av människan. Inom vetenskapen är skepticism mycket sällsynt och påverkan från mänsklig verksamhet erkänns i nästan alla vetenskapliga artiklar som handlar om orsaker till klimatuppvärmningen. Under åren 1991–2011 publicerades 11 944 vetenskapliga artiklar om klimatförändringen och endast i 78 artiklar förnekades människans inblandning.

Klimatet är en komplicerad fråga och därför är det svårt att uppskatta hur det kommer att utvecklas i framtiden. Statiska uppgifter om klimatförändringen handlar framför allt ungefärliga förändringar i systemet. Klimatdata till exempel uppger att sannolikheten för orkaner ökar i ett visst område i en viss styrka men inte varför en viss orkan inträffade just då.

Klimatforskningens resultat kan sammanfattas som följer: klimatet uppvärms och uppvärmningen är orsakad av människan i ganska betydande grad. Det råder stor osäkerhet kring konsekvenserna av uppvärmningen men olika scenariers sannolikhet och önskvärdhet kan beräknas. Sedan årtionden har det beräknats att konsekvenserna kommer med all säkerhet vara långvariga, kommer att vara nästan säkert avsevärda, troligen icke önskvärda och möjligen katastrofala.

Även samhällsvetare kan vara klimatexperter. När det talas om klimatuppvärmningen som människan orsakat är det fråga om mänsklig verksamhet som studeras inom humanvetenskap och inte inom naturvetenskap. Samhällsvetenskaplig forskning kan studera till exempel förutsättningar för samhällen att anpassa sig till klimatförändringen i olika situationer eller sannolik påverkan av politiska åtgärder avseende utsläpp och åtgärdernas sannolika inverkan på människors liv. Vid beslutsfattande gällande klimatförändringen borde politiska beslutsfattare utnyttja vetenskapen, till exempel vad olika beslutsalternativ får för konsekvenser. Då kommer samhällsvetarnas kunskaper till nytta.

Men vad gäller att beräkna önskvärdhet i de olika åtgärdsalternativen är inte ett vetenskapligt objektivt faktum utan en värdebunden, etisk och praktisk fråga. Ändå kan frågan behandlas genom rationell argumentering. Filosofer, experter inom etik, som studerar klimatförändringen kan hjälpa människor att förstå deras egna värderingar och uppfattningar om vad för slags värld skulle vara önskvärd.

Frågan kan även dryftas med hjälp av följande frågor inom kunskapsteorier: Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är filosofisk kunskap? Hur skiljer sig kunskap från övertygelse eller önskan? Och från visdom?

UNISDR Photo Gallery

Orsakerna till klimatförändringen finns i strukturerna i vårt samhällssystem och klimatförändringen har en stor inverkan på samhället. Samhällsfilosofer har skäl att granska frågan trots att den är omfattande och inte så lätt att placeras i de samhällsfilosofiska systemen.

Klimatförändringen utgör ett djupgående samhällsfilosofiskt problem eftersom våra nuvarande samhällssystem inte har kunnat lösa problemet som systemet självt har orsakat. Vårt samhällssystem är så beroende av fossila bränslen att en radikal minskning av dem inte verkar vara möjlig. Beroendet är dock inte en nödvändighet utan det är ett samhälleligt fenomen. Vår nuvarande infrastruktur bygger på fossila bränslen och dessutom är olje- och stenkolsproduktionen och -marknaden tätt förknippad med nuvarande makt- och samhällsklassrelationer. Förutom efterfrågan från infrastruktur och vår livsstil är fossila bränslen även grunden för nämnda maktrelationer och en förutsättning för förnyelse.

Klimatförändringen har således koppling till grundläggande samhällsfilosofiska frågor: Hur ser ett bra och rättvist samhälle ut? Vad för slags samhälleliga relationer är förnuftiga och berättigade? På vilket sätt ska beslut i samhällsfrågor tas? Hur kan samhället förändras?

Frågan kan även dryftas med hjälp av följande synvinklar: problemet med kollektivt handlande, spelteorin (bl.a. fångarnas dilemma) samt frågor med ansvar, tvingande och kontroll.

dalbera

Allmänningens dilemma (eng. Tragedy of the commons) är ett område som det har forskats kring särskilt inom politisk filosofi. Det är fråga om en situation där boskapsägare gemensamt nyttjar ett visst betesområde, det vill säga allmänningen. När boskapsägaren skaffar ett nytt djur får denna alla fördelarna men kostnader (t.ex. slitage av gräset, erosion av marken) delas jämnt mellan alla betesmarkens ”ägare”, det vill säga utnyttjarna. I denna situation är det bra för enskilda boskapsägare att öka betesområdet ytterligare även om det är mot den allmänna nyttan. När varje boskapsuppfödare som strävar efter att maximera egen vinning ökar antalet egna djur leder det till att allmänningen snabbt blir överutnyttjad och blir så småningom oanvändbar.

Mer teoretiskt kan situationen beskrivas följande: gemensamt nyttjande av produktionsfaktorer leder till överkonsumtion. När konsumenten nyttjar den gemensamma resursen får denna all nytta men nackdelarna med slitage av resursen (”allmänningen”) delas mellan alla ägare. Detta leder till ekonomiskt ineffektivt slutresultat ur alla användarnas synvinkel. Teorin kan tillämpas lika bra till exempel på atmosfär, oceaner och fiskebestånd.

I princip kan allmänningens dilemma tänkas fungera även omvänt. Om vi antar att begränsning av klimatförändringen betalar sig tusenfalt tillbaka i form av nytta skulle individens satsning på tusen euro ge en miljon euro tillbaka. Problemet är dock att även om Janne skulle satsa tusen euro får han inte en miljon euro tillbaka utan den skulle delas jämnt mellan världens drygt sju miljarder människor. Han själv skulle få tillbaka endast cirka 0,0014 cent. Då är det inte lönt för Janne att göra något annat än bli fripassagerare och hoppas att alla andra gör något.

Klimatförändringen är således ett utmärkt exempel på ett praktiskt problem där atmosfären används som ”allmänning”. Frågor kring detta är följande: Hur ser individens rationella agerande ut när det gäller allmänningens dilemma? Vad innebär ansvar och av vem kan man kräva det? Vad är relation mellan frihet och skyldighet? Vilka lösningar finns för allmänningens dilemma?

Ullisan

Demokratin har historiskt varit ett framgångsrikt sätt att möta många allvarliga utmaningar men klimatförändringen är på många sätt olik tidigare utmaningar. Vid internationella klimatförhandlingar är det en utmaning att gemensamt komma överens om bindande och ambitiösa utsläppsmål och ur beslutsfattarnas synvinkel ökar inte de vidtagna nationella åtgärderna deras popularitet.

Oavsett kan det vara motiverat att ta kollektiva demokratiska beslut vad gäller klimatförändringen. När vi har olika förståndiga åsikter och är osäkra på vad som till syvende och sist är värdefullt är bästa sättet att ta beslut en process som tar hänsyn till alla välbetänkta åsikter och garanterar att varje välmotiverad åsikt värderas rättvist.

Demokratins legitimitet beror inte endast på om det tas bra eller dåliga beslut. Åtminstone under vissa rådande villkor leder en demokratisk process till bättre beslut. Det är även viktigt att gemensamma beslut uppfattas som bindande och efterföljs. Till demokratin hör även grundlagsenliga rättigheter som garanterar att kommande generationer skyddas mot allvarliga klimathot.

Kan klimatkatastrofhoten bekämpas demokratiskt eller behövs det snarare en upplyst despot? Varför skulle folket få bestämma om klimatfrågor om det inte har tillräckligt kunskap om klimatförändringens nuvarande situation? Ska inte beslutstagning lämnas åt experter?

I ett demokratiskt beslutsfattande deltar endast de generationer som lever för tillfället – vilka garantier finns det således för kommande generationers rättigheter?

Vilka (godkända) påverkanssätt finns det? Vilka är förutsättningarna för en bra demokratisk beslutsfattandeprocess? Vilken roll ska experter och medborgare ha i beslutsfattandet?

PROUnited Nations Photo

Största delen av den senaste tidens globala uppvärmning är orsakad av mänskligheten men den enskilda människans påverkan i klimatförändringen är rentav försvinnande liten. Vissa tycker att det är vilseledande att hålla individer ansvariga för klimatförändringen. Orsak till detta är de traditionella ansvarstolkningar och uppfattningar där ansvarsfrågan anses ligga hos den enskilda aktören: om aktörens gärningar inte direkt påverkar slutresultatet är inte personen ansvarig. En annan problematisk synpunkt om ansvarsuppfattning är gärningens avsiktlighet: människorna har inte medvetet börjat ändra klimatet. Tvärtom har klimatförändringen uppstått som oavsiktlig biverkning av industrialism och vår nuvarande livsstil.

I klimatdebatten borde hänsyn tas till kollektiv agerande lika mycket som till individens agerande. Ansvarsbäraren och ansvarsgrunden är analytiskt skilda begrepp och hänsyn ska tas till dem i debatten om ansvar gällande klimatförändring. Ansvarsgrunden kan vara individuell även när ansvarsbäraren är kollektiv. När man talar om ansvar kan inte frågan betraktas ur själva aktörens synvinkel utan även ur offrets och utomstående betraktarens synvinkel. Först när ansvarspraxisen analyseras genom människors ömsesidiga ofta komplicerade nätverk kan en balanserad bild erhållas om ansvar och dess gränser.

Individens ansvar tar inte bort ansvaret från samhället, till exempel från stater. Innan de kollektiva lösningarna, såsom lagar avseende begränsning av klimatförändringen, börjar fungera återgår ansvaret till individer. Ansvarsgrunden ligger alltid hos individen och den kan endast delegeras till samhället. Vad gäller klimatförändringen har delegeringen hitintills inte fungerat.

Ansvarsfrågor angående klimatförändringen kan dryftas med hjälp av följande frågor: Vem är skyldig till klimatförändringen? Även om samhället bär skulden är någon mer skyldig än någon annan? Vem bär ansvaret för lösning av klimatförändringen? Är någon mer ansvarig än någon annan: det internationella samfundet, staten, politikerna, företag, medborgaraktörer, individen, västvärlden, kineser?

Markus V

Klimatförändringen omfattar en stor mängd etiska och värdefrågor. När det gäller moraliska problem kan de indelas i frågor om rättvisa och värden. Vad gäller klimatförändringen har den traditionella diskussionen handlat om rättvisa och att dela på bördan. Vilka åtgärder som vidtas gällande klimatförändringen är ett tecken på hur vi värdesätter välfärd och människors existens.

Vem är mest värdefull: den nu levande människan eller en ofödd människa? Hur problematiskt är det om det på grund av klimatförändringen inte föds människor som belastar jordens hållbarhet och ökar klimatförändringen? Är alla dödsfall lika problematiska? Hur värdefullt är det att rädda människoliv? Vad kan vi offra för att göra livet bättre för de kommande generationerna?

Jordens befolkning kan indelas i tre ungefär lika stora delar: globalt välbärgade, de kämpande som ändå klarar sig och till sist de fattiga och sårbara. De globalt välbärgade orsakar på grund av sitt livsstil huvuddelen av utsläpp som påskyndar klimatförändringen. Och de fattiga i sin tur drabbas mest av klimatförändringen. Klimatförändringen förstärker således den globala olikheten. Denna klimatpolitikens indelning följer inte direkt nationalstaternas gränser eller nord-syd-indelningen. Nackdelarna och fördelarna av klimatförändringen fördelas orättvist även om alla i viss mån orsakar utsläpp och drabbas av klimatförändringen. Kan det i en klimatkontext sägas att de ena skadar de andra?

Rättvisa kan även betraktas med skadegörelse som motvikt. Om en handling eller konsekvens orsakad av någon samhällsinstitution tolkas som skadegörelse skulle den moraliska slutsatsen vara att skadegörelsen upphör. Men klimatförändringen innehåller många drag som verkar göra det traditionella moraliska ansvaret och skadebegreppet tandlösa.

Vårt traditionella sätt att förstå moraliskt ansvar – och av det följande eventuella skyldighet att ersätta skadan – grundar sig på tanken att någon avsiktligt orsakar synlig skada för en annan. Om till exempel Janne stjäl Jennies cykel och den går sönder anser vi att det är självklart att Janne bär ansvaret för skadan och han måste ersatta skadan. Eftersom det är en avsiktlig handling gör Janne tydligt fel och bryter även mot lagen så han förtjänar vårt moraliska fördömande och ett rättvist straff.

Vid klimatförändringen är situationen inte lika entydig. Om vi tänker att Jannes semesterflyg med samtidiga handlingar utförda av ett stort antal okända människor orsakar en kedja av olika orsak-verkanrelationer som ökar risken för att Jennie och många andra på andra sidan jordklotet riskerar sin risskörd nu och långt in i framtiden. Vad är Jannes ansvar i Jennies eventuella förlust av risskörden? Skadar Janne Jennie? Är Janne skyldig att ersätta Jennies skörd? Kan vi fördöma Janne? Och måste Janne känna skuld?

Dessutom dominerar fortfarande en uppfattning enligt vilken fattigdomen endast kan bekämpas genom utsläpp av växthusgaser. Om det är så, har fattiga länder fortfarande rätt att ta sig ur fattigdom även om det skulle betyda ökade kolutsläpp? Om inte, varför inte och hur kan detta motiveras etiskt?

Asian Development Bank

Världens primärenergianvändning utgörs för närvarande av 31,4 procent olja, 29,0 procent kol och 21,3 procent naturgas, med andra ord utgörs totalt 81,7 procent av vår energiförbrukning av fossila bränslen. Samtidigt som fossila bränslen har möjliggjort vår nuvarande livsstil är bränslen även en betydelsefull orsak till klimatförändringen.

Trots att billiga fossila bränslen har möjliggjort till exempel den teknisk- vetenskapliga utvecklingen och kapitalismen som är viktiga för modernisering av samhället har man inom filosofin först nu börjat diskutera förutsättningarna för denna modernisering. Det är viktigt att i dagens samhälle föra teoretiska resonemang gällande fossila bränslen, och särskilt oljan, eftersom oljan visar tydligt hur de gemensamma naturresurserna utnyttjas i privat vinstsyfte samtidigt som de skadar alla andra ekologiska gemensamma resurser.

Inom filosofin kan oljan diskuteras med hjälp av ett ganska nytt begrepp, ”naftologi”. Med naftologi menas ett delområde inom filosofin som studerar konsekvenserna för mänskligt liv orsakad av den omfattande användningen av fossila bränslen, särskilt oljan. Naftologins systerbegrepp ”naftism” i sin tur kan definieras enligt följande: ”vilken som helst tankeriktning där man tror att fenomenen är universella och permanenta när de i själva verket är en konsekvens av den storskaliga användningen av fossila bränslen, särskilt oljan”. Modernt tänkande är naftistiskt eftersom det inte är medveten om fossila bränslens roll i samhällsutvecklingen. Naftologin i sin tur strävar efter motsatsen: att medvetandegöra fossila bränslens betydelse.

I oljans och filosofins skärningspunkt uppstår följande frågor:
Vad har oljan möjliggjort i vår nuvarande livsstil? Vad skulle inte vara möjligt utan olja? Vilken påverkan har oljan på relationer mellan olika nationer och på människors sociala relationer?

Louis Vest