Ur klimatförändringens synvinkel finns det flera miljöbelastande industri- och arbetsbranscher, och verksamhetsområden där nästan inga utsläpp uppstår, och allt däremellan. Endast några branscher såsom oljeborrning, stenkolsproduktion och torvproduktion är områden där nedläggning är viktig för att kunna begränsa klimatförändringen. Inom flygtrafik och djurhållning borde produktionen minskas. Många andra branscher inom miljöteknik (cleantech) hjälper till att begränsa klimatförändringen och runt dessa uppstår många arbetstillfällen och möjligheter för företagare. I Finland satsar man på miljöteknikområdet eftersom satsningen anses skapa ekonomisk nytta.

I statsrådets cleantech-strategi är målsättningen 40 000 arbetstillfällen inom cleantech-branschen fram till 2020. Med cleantech menas produkter, tjänster och processer som främjar hållbar användning av naturresurser och minskar utsläpp i miljön. Cleantech-lösningar handlar ofta om återvinning, förnybar energi, informationsteknologi och hållbara trafiklösningar. Ett tecken för cleantechs utvecklingspotential anses vara att de senaste åren har investeringar i förnybar energi fortsatt att växa globalt trots att investeringar i andra energiformer samtidigt har minskat.

Utöver cleantech-branscher och andra teknisk-naturvetenskapliga branscher kan det skapas arbetstillfällen även inom branscher som har lösningar för människors beteendemönster. I en värld förändrad av klimatförändringen kan betydelsen av inhemsk åkerbruk bli viktig, närturism kan öka och nya klimatvänliga matprodukter utvecklas som till exempel pulled havre som 2016 slog genom i Finland. Även många nya lösningar som bygger på delningsekonomin kommer att nå framgång.

Även om klimatförändringen, begränsning och anpassning till den skapar utvecklingsvyer inom många branscher kommer vissa andra branscher att drabbas och antalet arbetstillfällen minskas. På grund av stränga bekämpningsåtgärder för att förhindra katastrofen till följd av klimatförändringen drabbas sannolikt branscher som oljeindustri, torvproduktion, vinteridrott (bl.a. skidorter) samt eventuellt även flygtrafik och djurhållning.

polybazze

Delningsekonomin består av många olika former av företagande. Delningsekonomin genererar även nya och kreativa, miljövänliga och resurseffektiva sätt att bedriva affärsverksamhet.

Med delningsekonomi menas en ny gemensam ekonomi: gemensam konsumtion, användning och produktion av varor. Det är en kombination av traditionellt förfarande såsom grannhjälp och loppisverksamhet och nya kontaktformer som den moderna tekniken möjliggör. Bakom delningsekonomin finns en kulturell förändring där användningsrätten värderas mer än permanent äganderätt och där betydelsen av ekologisk hållbarhet värdesätts mer. Delningsekonomin kan även tänkas vara en del av en större helhet, cirkulär ekonomi, där man utöver att begränsa klimatförändringen även tar ansvar för problemet med minskade naturresurser.

Människor som är verksamma inom delningsekonomin hyr hellre än köper. På ett sätt är det fråga om att övergå från rollen som passiv konsument till att bli aktiv medborgare som kan både använda och vid behov även producera varor och tjänster. Inom delningsekonomin är syftet förutom att sälja och köpa även hyra, låna och skänka varor och tjänster. Till exempel i Finland omfattar delningsekonomin nya loppistjänster, bildelningspooler, gemensamma arbetsutrymmen, samåkningspooler, lån av hobbyutrustning, gräsrotsfinansiering, småtjänster, tidbank-verksamhet och matlag.

Delningsekonomin grundar sig inte enbart på tanken enligt vilken företagets uppgift är att generera vinst. Inom delningsekonomin finns företag, egenanställda och enskilda personer som på fritiden köper och säljer varor eller byter tjänster efter behov. Endast en del av företag strävar efter vinst. I Finland finns företag och samfund som vuxit fram runt delningsekonomin, bland annat tori.fi, återvinningsgrupper i Facebook, Uber, kuinomaa.fi, Mesenaatti.me och REKO-ringar.

suomisyojajuo

Arbetsplatsernas tjänstebilar kan ersättas med cyklar, elbilar eller biogasbilar. Arbetsgivaren kan genom resekort uppmuntra personalen att använda kollektivtrafik och genom tjänstecyklar som även kan användas på fritiden. Distansarbete har en viktig potential med tanke på minskade klimatutsläpp från trafiken eftersom 75 procent av arbetsresorna sker med personbil. Resultatet blir minskade bilköer, trafiken flyter bättre, riskerna för trafikolyckor och trafikbuller minskar. Och utveckling av videosamtalsteknik förbättrar ytterligare möjligheterna att slippa arbetsresorna.

Klimatförändringen kan begränsas även genom arbetstidsplanering. Studierna har visat att utsläppen minskar i och med kortare arbetsdagar. I bakgrunden finns tanken att stressade människor som arbetar långa dagar brukar mer energi och konsumerar mer. I ett större perspektiv betyder kortare arbetsdagar att fritiden värderas högre än produktionsökningen.

Infomastern

Den enskilda människans koldioxidavtryck orsakas i huvudsak av boende, resor och matvanor som orsakar växthusgasutsläpp. Det personliga koldioxidavtrycket kan påverkas genom livsval: den som bor i en liten bostad med få kvadratmetrar har ett klart mindre koldioxidavtryck än den som bor ensam i ett stort hem, och den som äter mer grönsaksbaserad mat har mindre koldioxidavtryck än den som äter mycket kött. Olika val påverkar storleken och längden på koldioxidavtrycket.

Stora förändringar i livssituationen, till exempel flyttning påverkar mängden utsläpp som uppstår i nästa livsfas, och påverkar mängden permanent. Ett typiskt exempel är val av boendeort och boendeform som gör att familjen måste skaffa och använda två bilar och med ineffektiva metoder värma upp ett dåligt isolerat hem med direktverkande elvärme.

Enskilda upprepade handlingar såsom långresor, vinteruppvärmning av sommarstuga, för hög inomhusvärme eller matvanor och förbrukning av varmvatten orsakar inte fortgående följder som stora förändringar gör, men som upprepade handlingar har de stor inverkan på vårt koldioxidavtryck, och en enda långresa kan höja energiförbrukningen med tiotals procent.

Påverkan från små handlingar är liten om vi mäter dem i kilogram men små handlingar är ur koldioxidavtryckets synvinkel inte obetydliga om de fungerar som övergångsfas till större handlingar. Beslut såsom att byta till energilampor eller använda tygkassar i stället för plastkassar kan hjälpa oss att ta ännu större och svårare beslut. Det är inte ofta man börjar om från rent bord och att plötsligt vidta stora förändringsbeslut kan kännas mycket svårt. Dessförinnan ska man öva med små handlingar och tro på att det är möjligt att handla på ett annorlunda sätt.

Som det framgår av texten ovan kan man dra slutsatsen att yrkesvalet inte påverkar vår inverkan på klimatet. En medveten och aktiv individ kan begränsa klimatförändringen såväl på arbetsplatsen som i sitt privata liv genom exempelvis organisationsverksamhet oavsett vad man har för arbete. Ett mer ovanligt yrke ur klimatsynvinkeln såsom elektriker eller läkare kan ändå som individ göra överraskande mycket inom sin bransch där det finns färre övriga klimataktörer.

Kris Krug

Eftersom problemet med klimatförändringen är stort och mångdimensionellt väcker den lätt ångestkänslor. När forskningsresultaten blir mer detaljerade och media ofta talar om klimatförändringen som ett hot skulle det var önskvärt att särskilt de vuxna som har med barn och ungdomar att göra har en hoppfull attityd.

När klimatförändringen tas upp ska man utöver problem även lyfta fram olika lösningsmodeller och klimatåtgärder som för närvarande vidtas. De katastrofala följderna av klimatförändringen kan fortfarande undvikas. Även om kommande generationer måste leva med konsekvenserna av klimatförändringen som redan existerar vilar problemlösningen i dagsläget inte endast på de ungas axlar. En stor mängd vuxna jobbar ständigt med frågan.

Det är bra om känslorna som väcks hos unga till följd av klimatförändringen blir kända. Känslorna ska tas på allvar oavsett vilka de än är och det skulle vara bra att bearbeta dem på något sätt. Olika kreativa metoder från musik till drama, bildkonst och kreativa rörelser är en bra hjälp. Och att visualisera eller konkretisera egna drömmar och positiva framtidsbilder kan hjälpa i bekämpning av ångest. Vilka frågor är viktiga för mig? Vad för slags värld vill jag leva i? Vad kan jag göra för att skapa en sådan värld?

Wild Center