I läroplanen betonas betydelsen av multilitteracitet och kritisk granskning av visuell kultur i undervisningen. Dessa är centrala innehållsområden inom bildkonst och erbjuder samtidigt en naturlig beröringspunkt för klimatfostran. Interkulturell kompetens är nödvändig vid identifiering av de kulturella strukturerna som är djupt rotade i oss – våra värden, handlingsmodeller och tankar som lett till de aktuella problemen med jorden och mänskligheten.

Konsten har otaliga metoder som kan lyfta fram frågor för diskussion från nya synvinklar. De skiljer sig från politikens, journalismens och medborgarorganisationers metoder, ibland kompletterande eller ifrågasättande. Med konstens hjälp kan man visualisera, konkretisera och levandegöra information som annars är svår att förstå. Konsten kan vara dokumentariskt framställd och med hjälp av den kan individers verkliga berättelser lyftas fram och göra det osynliga synlig. På samma sätt kan verkligheten ändras genom att förenkla den kraftigt för att kunna gräva fram åskådarens eller deltagarens känsloupplevelser. Konsten kan även fritt kombinera fakta och fiktion. Förutom den diskreta kommunikationen finns det möjligheter med direkta aktioner såsom graffiti.

Konsten kan även vara medel för många slags kommunikation och påverka genom film och fotografi, affischer och serier, dans, poesi och performance. Under världskrigen fungerade affischer som kraftfullt redskap för propaganda. Exempel på modern affischkonst som kan påverka är antireklamkampanjer eller president Obamas valreklam som förmedlade hopp. Även dagens reklam drar effektivt nytta av konstens metoder för att påverka. När man lär sig att identifiera dessa metoder blir man en kritisk konsument.

Adbusters Culturejammers HQ

Med hjälp av konstbaserade aktioner kan man frambringa kännedom om den omgivande verkligheten och inte enbart företeelser inom själva konsten. Målsättningen kan vara till exempel att kritiskt granska kulturella sedvanor och synliggöra strukturen på dem. På detta sätt är det möjligt att påverka värderingar och målsättningar inom samhället och uppfostran. För elever är konstkupper, konstaktivism och samhällskonstens metoder ett möjligt sätt att delta och påverka miljöer på lokal nivå.

Lösning av klimatförändringen kräver genomgripande förändringar i människans livsstil och konsten kan vara behjälplig med det. Bildkonsten har sedan länge skapat platser där man kan fantisera fram, planera, bygga och prova alternativa framtidsscenarier.

Kreativitet förutsätter tolerans för osäkerhet så vidareutveckling av toleransen lär människan att avstå från bekanta och trygga lösningar. Tanken är att konsten ska skapa upplevelser som inte går att kontrollera systematiskt utan den ger möjlighet att öva vardagliga situationer där färdiga lösningsmodeller inte duger. Inom konstens fält är det möjligt att kasta fram vilda idéer så att nya lösningsmodeller kan vara lättare att genomföra än inom andra fält. Dessa målsättningar kan genomföras i samband med projekt inom samhällskonst och i projekt som rör sig på gränsen till konst och vetenskap.

Formgivning och arkitektur är i nyckelposition när det gäller att skapa konkreta lösningar för klimatvänlig livsstil med mindre konsumtion. Utöver ingenjörer har även industriformgivare haft en betydande roll i att utveckla allt ifrån sekelgamla träväderkvarn till nya effektiva vindkraftverk och allt mer lockande kollektivtrafik. Även boende och byggande är mycket viktiga aktörer vad gäller växthusgasutsläpp så arkitekter gör ett viktigt arbete vad gäller begränsning av klimatförändring när de konstruerar allt mindre energiförbrukande byggnader, eller till och med byggnader som producerar energi, och som även håller emot framtidens extrema väderförhållanden.

tokyoform

Klimatförändringen beskrivs ofta som ett problem och det diskuteras hur stort vårt koldioxidavtryck är och hur mycket svårigheter det innebär. Men man ska inte ge upp tanken med koldioxidfotavtryck helt och hållet utan det finns även ett annat närmandesätt: ekologiskt handavtryck. Med handavtrycket mäts hur mycket goda gärningar vi gör, vad vi lyckas återskapa och väcka till liv, hur mycket vi påverkar, uppfostrar och uppmuntrar. I stället för problembaserat tänkande kan man använda  handavtryckstanken som ett konkret hjälpmedel för planering av en ny värld.

Ett praktiskt närmandesätt för att lämna handavtryck och öka empatin i världen är att spontant visa välvilja, eller slumpmässig välvilja (random act of kindness). Det är fråga om en rörelse som har sitt ursprung i USA och idén är att anonymt göra goda gärningar och att världen till slut blir positivare och fredligare om vi skulle lyckas åstadkomma något slags ”en kritisk massa av goda gärningar”.

Ofta arbetar konstnären med känslor oavsett om hon eller han är professionell eller inte. Ett av centrala målen i bildkonstpedagogik är identifiering och hantering av känslor. Konsten berättar något om känslorna som personen upplevt och genom att agera kommer personen i kontakt med sina föreställningar, känslor och sig själv. Genom att skapa konst eller hantera färdiga konstverk kan man fjärma sig från svåra och ångestskapande frågor och liksom betrakta dem utifrån. När människan skapar eller mottar konst kan hon överföra sina känslor till konsten och då möjliggörs en trygg psykisk bearbetning utan en alltför stor ångest som frågan kan väcka.

Klimatförändringen väcker mycket starka och ofta negativa känsloupplevelser såsom ångest, rädsla och maktlöshet vilket man nödvändigtvis inte vill eller vågar medge. Bildkonstpedagogiken har en central roll när man tar tag i dessa känslor. Utöver hantering av negativa känslor kan man även fundera över sina grundläggande värden och utveckla sina emotionella och empatiska färdigheter som kan hjälpa en att förstå till exempel frågor kring klimaträttvisa. Å andra sidan kan behovet av den samhällsförändring som vi har framför oss uppmuntra oss att komma med vilda idéer för planering av en ny värld.

Konsten kan även vara i en central position vad gäller utveckling av miljökänslighet. Med miljökänslighet menas människans känsliga och empatiska relation till miljön utifrån hennes upplevelser och iakttagelser. I utveckling av miljökänslighet är barndomens miljöerfarenheter såsom välmående, estetisk njutning och psykisk välmående väsentligen viktiga. Miljökänslighet är även förmåga att iaktta och uppfatta miljön och se förändringarna som sker i miljön. Det är också viktigt att förstå miljöpåverkan som de egna handlingarna orsakar. Till positiva miljöerfarenheter och miljökänslighet hör tanken om naturen som favoritställe.